Julpoesitävlingen avgjord

Tack för samtliga bidrag!

Tävlingen gick ut på att skapa en dikt med hjälp av kylskåpsmagnetorden vi skickade tillsammans med julkortet till våra kunder.

Det är en svår konst att skriva dikter av på förhand givna ord. Men begränsningen kan ibland vara en frihet och det är svårt att veta om det överhuvudtaget hade skrivits några dikter om inte begränsningen hade funnits. När jag och Signe läste igenom alla dikter slogs vi av variationen som hade uppstått bland bidragen – det är ju trots allt samma ord som varje person har haft till sitt förfogande. Ändå är dikterna väldigt olika – både i ton, tilltal och innehåll. Gemensamt för de flesta är kanske, inte så förvånande, julstämningen, annars har allt från matlagning till kretslopp och djurhållning behandlats.

Det har varit både svårt och roligt att utse vinnarna, i omvänd ordning:

3:e pris: Marie Erbéus, Fiskebäckskil

Tredje plats

ut du fräsiga kviga!

ät av din gräsgröt klöver och timotej

tänk alla goda smaker

se örters ljus

misteln i grangren ge skogen marmorering

låt dagen möra natten nu

var lugn jag har hjärta och klapp

be för afton som blir midnatt

bli gott kött med vitt fett

svep färsen i guld

stek biffar som vintersnö röd

stråla tindra gör ny glädje

där kyla eller is rostat mellan snön

så kom min enda ko stjärna

till stilla ro

på grönan gård  (logga)

En dikt som i sina bombastiska språkliga rörelser blir både surrealistisk och en smula påträngande, den tar sitt avstamp i det direkta tilltalet till kvigan som sedan hyllas då hon blir till välomhändertaget kött. Här har också både årstidernas och livets gång fångats på ett sprudlande sätt.

2:a pris: Ann Ericsson och Dennis Stigson, Lycke

Andra plats

ljusa flingor sveper in

stilla midnatt på gården

snön blir som vintertimotej

tänk att ge alla kor gräsgjädje

i advent med smak av julklöver

En dikt som i all sin enkelhet och minimalism blir väldigt stämningsfull, med hjälp av nybildningar som ”vintertimotej” skapar den oväntade metaforer som lyfter dikten från det tradionsbunda till en helt egen betraktelse av vinterlivet hos djuren.

1:a pris: Charlotte Simonsson, Härryda

Första plats

då

ljus natt

skog och gårdar

klöver timotej röda kor

nu

snön sveper in från norr

iskyla åt var man

midnatt eller dag?

Men tänk ändå

att med smaken av mör stek

och tindrande glas i stilla afton

kommer alla minnen på nytt

se där en kviga i gröna gräset!

Hjärtat blir till guld

det är glädje om vintern

En dikt som på ett poetiskt och stämningsfullt sätt återger årstidernas relation till varandra och till oss, samt fångar in en av de absolut viktigaste aspekterna av en miljöfrämjande djurhållning – nämligen att i dessa breddgrader är kött ett utmärkt sätt att bevara sommarens överflöd av gräs. Dikten avslutas fint med hur den goda måltiden väcker minnena till liv.

Grattis till er – vi tar kontakt med er inom en snar framtid!

Och för all del, sluta inte skriva dikter nu när tävligen är avgjord!

Julpoesitävlingen

Julpoesi

 

Tack alla som skickade in bidrag till julpoesitävlingen. Jag sitter i detta nu och går igenom dem, läser och njuter. Man blir förvånad över den stora variationen av dikter som går att skapa med exakt samma ord.

Vinnaren presenteras den 17 januari – så håll utkik här på bloggen. Till dess, god fortsättning!

Julskinka á la Gröna gårdar

Snart är det jul och för de allra flesta är julskinkan ett obligatoriskt inslag på julbordet. Men av olika anledningar kan man vilja ha en ersättare – eller möjligen ett komplement – till julskinkan. Kanske vill man av olika skäl inte äta griskött eller så vill man bara ha en mångfald av det goda. Oavsett anledningen så kan rostbiffen utan problem ta julskinkans plats. Häromdagen testade vi att göra en julskinka á la Gröna gårdar på just en stor bit rostbiff – och det gick alldeles utmärkt. En rostbiffsjulskinka behöver naturligtvis inte kopiera julskinkan men det fantastiska är att den faktiskt kan det.

Det första att göra är att tillaga en helt vanlig stek av rostbiffen. Ta hela biten. Gnid in ordentligt med salt (jag brukar ta ca 1 tsk per 500 gram kött) och svartpeppar. Hur själva tillagningsdelen ser ut är lite upp till hur man gillar sin stek. Man kan ha rostbiffen inne på 125-150 grader eller så kan man sätta in rostbiffen på 275 grader och sänka efter några minuter till 125-150 för att få en välstekt yta. Det viktiga är att ta ut  steken när innertemperaturen visar på 55 grader. När detta är gjort täcker man steken så att den svalnar långsamt.

Sen kommer själva griljeringen, som förstås är hemligheten med julskinkan. Själv gjorde griljeringen rätt så omgående men man kan, om man vill, vänta till nästa dag. Så här såg det ut innan jag började:

griljering, ingredienser

Från vänster: Tre typer av senap (jag hade en söt, en dijon och en skånsk), kapris, 2 st äggulor, mandlar, samt mandelkvarn.

Efter att ha hällt i senapen, kaprisen och äggulorna i en bunke, malde jag mandeln och blandade ihop. Man kan säkert använda ströbröd istället för mandel men mandel är både godare och näringsrikare än ströbröd, dessutom blir mandeln inte bränd lika lätt. Kör man helt utan mandel blir det svårare för griljeringen att sitta kvar på köttet.

Så här såg det ut när jag hade blandat ihop allting.

griljeringssmet

Medan jag höll på med griljeringssmeten hade jag höjt ugnen till 275 grader. Sedan la jag över griljeringen på köttet och skjutsade in den i ugnen igen. Det tar bara några minuter innan griljeringen har blivit fast så man gör bäst i att inte springa iväg. Stanna hellre kvar och begrunda mästerverket genom ugnsluckan. Så där, en julskinka av nötrostbiff!

julskinka av rostbiff

Vinnarna från mässtävlingen på Hem & Villa

Tack till alla som var med och tävlade på Hem & Villa i Göteborg!

I vår monter hade vi en tävling där man skulle svara på tre frågor om våra gårdar och vår uppfödning. Ledtrådar till svaren fanns i vår folder.

Här är frågorna igen. (Rätt svar är fetstilt.)

Hur många gårdar består Gröna gårdar av?

1: Ett 20-tal

x: Ett 30-tal

2: Ett 40-tal

Vad ger vi våra djur för foder?

1: Endast gräs och örter

x: Gräs och kraftfoder

2: Endast kraftfoder

Några av våra uppfödare är ”månskensbönder”, vad menas med det?

1: De arbetar heltid som uppfödare

x: De arbetar som uppfödare vid sidan av annat arbete

2: De arbetar enbart när månen lyser

 

Stort grattis till vinnarna:

1:a pris Ädelboxen – lilla (5 kg)
Stina Andersson

2:a pris Färsbox – lilla (5 kg)
Fredrik Andersson

3:e pris Skärbräda
Malin Löfstrand

(Vinnarna kommer att bli kontaktade via mejl.)

Njut långsamt!

 

Felicia förvandlas

Två saker har jag lärt mig om naturen. För det första, att naturen härmar naturen. För det andra, att naturen är i ständig förändring. Det var längesen jag såg Felicia. Jag vet inte om det var hon som kände igen mig först eller om det var jag som kände igen henne men medan jag letade efter henne märkte jag att det var en kalv som tittade på mig, mer nyfiket än de andra. Jag letade efter en brunaktig kalv men det borde jag inte ha gjort. Felicias päls har ändrat färg, hennes Highland cattle-drag har blivit mer framträdande. Hon är lurvigare än tidigare, lagom passande till den kommande vintern. De här djuren kommer att fortsätta beta här en stund till, säkert ett par dagar in i november, sen blir det dags att ta sig tillbaka till Bjällansås fram till mars när betet har börjat växa igen.

Felicia, nu med mer Highland cattle i sig

Studiebesök på Bjällansås gård

Den 12 november erbjuder vi ett studiebesök på Bjällansås gård, lett av Jan Karlsson, en av grundarna till Gröna gårdar. Besöket börjar kl 12 på lördagen och tar knappt 2 timmar, då vi vandrar runt på gården för att se djuren, stallarna och markerna.  Jan kommer prata om hur uppfödningen går till, och vad som krävs för att föda upp djur på ett ansvarsfullt sätt, med omtanke för djur, miljö och kvalitet.

Som kund är besöket kostnadsfritt, och det går utmärkt att ta med en vän utan kostnad. Då antalet platser är begränsat, behöver vi en föranmälan* som görs till studiebesok@gronagardar.se senast den 2:a november. Har ni frågor går det utmärkt att mejla den angivna adressen eller ringa Märta på 0702-185767.

Välkomna med er anmälan och tänk på att klä er i oömma kläder anpassade efter vädret!

Vägbeskrivning: Adressen är Bjällansås gård 175, 451 96 Uddevalla. Enklast körväg är 161:an från Uddevalla eller Lysekil (Det går fint att svänga av från E6:an vid Torpmotet mot Lysekil) Vid Bokenäs skola svänger man av  mot Eriksberg. Efter detta kör man ca 4,5 km tills man på höger sida ser en skylt där det står ”Gröna gårdar, Bjällansås gård”.

* avanmälan eller bortfall senare än 1 dag innan studiebesöket debiteras med 200 kr om platsen inte kan fyllas.

Köttskola: Nötlägg

Nötlägg är skivor av benen runt knäpartiet på ett nötdjur. Det är ett rätt ”köttigt” kött som finns på nötlägg, och med bitarna följer det också med ben, vilket gör att maträtter tillagade på nötlägg innehåller en riklig mängd med kalcium. Köttet i nötläggen sitter på plats i små bitar, nästan som små smakportioner, som hålls på plats av senor. Efter tillagning kan med en gaffel bara få loss en liten mör bit som i perfekt storlek för munnen.

Nötlägg går bra att laga både i gryta och i ugn. Jag har själv inte jättemycket erfarenhet av nötlägg fast det beror inte på att jag äter det sällan, utan snarare på att jag inte kan låta bli att laga något annat än olika varianter av ossobuco på det – det är för gott för att jag ska ändra på en vinnande relation till detaljen. Här är en variant i gryta som jag gjorde sist. Men först, en bild på mina nötläggsskivor.

nötlägg

Med nötlägg, som med vissa andra detaljer, är det bra att först ge dem en stekyta genom stekning i stekpanna, bara så att de får lite färg. Detta gjorde jag på medeltemperatur i smör. Därefter flyttade jag undan dem och fräste en finhackad lök, att några vitlöksklyftor och små morotstärningar av ett par morötter. Det är viktigt att morötterna är i små tärningar, då ger de mycket smak åt buljongen och det spelar ingen roll att de blir sönderkokta. När löken hade blivit ljust gyllenbrun hällde jag på ett torrt vitt vin och lät det reducera en stund. När det hade reducerat till lite mer än hälften hällde jag över en halv liter krossade tomater och lät det koka upp, varefter läggen åkte i igen tillsammans med torkad oregano och timjan. Så fick det puttra en bra stund, några timmar, tills köttet var mört och gott. Precis i slutet hällde jag i lite hackad persilja.

När allting var färdigt såg det ut så här och smakade gudomligt.

ossobuco i gryta

Köttskola: Oxbringa

Oxbringa styckas inte alltid ut som en egen detalj. Ofta mals den ner till nötfärs. Det är synd, för oxbringa är god och karaktäristisk i smak och konsistens. Vi har alltid styckat ut den separat efter önskemål men ska nu börja göra det mer på en regelbunden basis.

Googlar man oxbringa så lär de översta träffarna vara på kokt rimmad oxbringa. Det verkar vara en favorit nuförtiden, förvisso god, men långt ifrån det enda man kan göra med oxbringa. En sak som man sällan tänker på är att oxbringa kan skivas i tunna skivor och stekas. Konsistensen blir nästan som bacon, och om man vill undvika nitrit eller griskött så är detta ett bra alternativ. En annan sak man kan göra med bringa, i synnerhet om man har en mycket lång bit, är en rullad. Fyll den med kryddor och grönsaker, rulla ihop den och stoppa in den i ugnen på låg temperatur.

Häromdagen hade jag en bit bringa som jag funderade på vad jag skulle göra med. Som med så mycket annat framdelskött, var jag sugen på att tillaga det på låg temperatur i fuktig miljö och eftersom min lergryta inte hade använts på väldigt länge tyckte jag att det var dags testa någon sorts oxbringa i lergryta. Eftersom äpplena i trädgården har hunnit bli mogna kändes det som en bra början att använda dem. Oxbringa, lergryta och nästan mogna äpplen kändes som en bra kombination men eftersom jag hade äpplen till hands kom jag förstås att tänka på kanel och i kryddhyllan bredvid kanelstängerna upptäckte jag en burk med stjärnanis. Med den kombinationen kändes det lite tråkigt att använda vatten som fuktgivare så det fick bli en flaska av sommarens favoritdryck: en torr och god cider. Alltså: Lerugnsbakad bringa i cider med äpplen, kanel och stjärnanis. Resultatet blev ingen besvikelse.

 Ungefär så här såg det ut innan jag startade.

oxbringa, äpplen, cider, kanel och stjänanis

Pumporna som finns i bakgrunden tillhör inte receptet men tyvärr är fotoarbetsbänken enda stället att förvara dem för tillfället.

När alla ingredienser var på plats la jag helt enkelt in allting i lergrytan (som hade legat i blöt i ca 30 minuter) och hällde på cidern.

redo för ugnen

Det är viktigt att inte stoppa in lergrytan i en redan uppvärmd ugn, därför ställde jag först in grytan och satte därefter ugnen på 100 grader.

Jag tror att maten var färdig efter ca 6 timmar. Då var det redan mörkt och den färdiga maten såg (i blixtbelysning) ut så här.

oxbringa i lergryta

TIPS: Om det sedan blir mat över som man sparar i kylen så kommer fettet att lägga sig högst upp och stelna, till skillnad från resten av spadet som kommer att vara flytande. Fettet är helt utomordentligt gott att steka färsbiffar i!

Ät mindre kött

Sveriges Radios Studio 1 har gjort ett reportage där de visar att det är köttindustrin som ligger bakom studier som LCHF-förespråkare ofta hänvisar till. De menar att dieten i praktiken innebär mer köttätande och därmed också en större belastning för miljön. DN nämner det också, varvid bloggarna tar över.

Men är kött verkligen dåligt för miljön, end of story? Det har sagts tidigare, och nu säger jag det igen: Gröna gårdar har en uppfödningsmodell som ger miljövinster. Kort sagt bygger det på en extensiv uppfödning vars främsta uppgift blir att odla gräs och örter på ett skonsamt och artfrämjande sätt. Eller med andra ord: Gröna gårdar sysslar med naturvård i samarbete med idisslare, utöver att vi producerar kött – vi är i grunden ett ekologiskt lantbruksföretag med allt vad det betyder. Vad begreppet ”köttindustrin” egentligen innebär är jag inte helt säker på, men om det syftar på den industri vars huvudsakliga verksamhet är att producera kött till vilket pris som helst, så är vi definitivt inte en del av den. Jag skulle heller inte bli förvånad om våra kunder äter förhållandevis mindre kött än medelsvensken.

Det är skillnad på kött och kött, eftersom det är skillnad på uppfödning och uppfödning. Kontentan blir helt enkelt detta: Om ens köttkonsumtion minskar men man fortsätter äta exempelvis importerat kött som kommer från spannmålsuppfödda djur, så har strängt taget ingenting blivit bättre. Om man istället ändrar sitt konsumtionsmönster och äter gräsuppfött ekologiskt kött, då kan man samtidigt äta mindre kött, och dessutom bidra till miljlön.

Felicia tittar fram

Tog en runda förbi Skälebacken igen. Korna hade traskat bort helt till andra sidan hagen, låg i skuggan från skogen och idisslade, vilade.

Vilar i skuggan

Även om det är något som jag både skriver och säger med jämna mellanrum, slår det mig ibland, väldigt konkret, hur naturlik dessa djurs tillvaro är. Det var väldigt tydligt när jag närmade mig flocken att de medvetet använde sig av landskapet, i detta fall träden, för komma undan solen en stund, att träden är viktiga även om de inte direkt är mat. Men det var också något annat. Även om korna nästan alltid är väldigt nyfikna på människor, i synnerhet på kameror av någon anledning, så var det som om de den här gången verkligen ville vara för sig själva. Köttkor är ju trots allt djur som inte behöver ha så mycket med människor att göra, de tar hand om sig själva, gör lite som de vill. Jag kikade runt lite efter Felicia men kände att korna inte ville att jag skulle traska omkring mitt bland flocken, så jag höll mig i utkanten först, ropade lite. Efter en stund började de röra sig, några kom fram och ställde sig på rad för att se vad jag hade för mig. Jag skulle just gå tillbaka och runt för att komma till andra sidan flocken då Felicia skuttade fram och tittade ut mot mig.

Felicia bland kompisar

Jag tog några bilder på henne och började sedan gå tillbaka. Så fort jag vände mig om reste sig större delen av flocken upp och följde med, lugnt och stilla, som om de trodde att jag ledde dem, bort till andra sidan hagen. Jag hoppade över staketet och märkte att de var på väg till vattnet för att dricka, återigen förundrad över hur de kommunicerar med varandra.