Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Marinadrecept

Marinaden passar bra till allt grillkött, och syran i limen hjälper till att möra köttet. Till exempel flankstek eller grillbitar mår gott av att få ligga i 4-6 h i marinad innan de skall grillas. 

Till ca 1/2 kg kött, som flankstek, toppbog, rostasfilé, grillbitar, bogfilé, innanlår, ryggbiff, entrecôte och rostbiff behöver du:

- 1 lime

- 1-3 pressade vitlöksklyftor

- en halv kruka färsk koriander

- salt och peppar

- ev. chiliflingor/cayennepeppar om du önskar hetta i marinaden

Lägg köttet i en plastpåse eller bunke. Pressa lime över köttet, gröp gärna ur fruktköttet. Pressa vitlöken, hacka koriandern grovt och salta och peppra efter smak. Ett tips är att hellre salta för lite än för mycket. Gnid in marinaden i köttet och låt det ligga i kylskåp fram till ca 1 timme innan grillning. Grillar du kylskåpskallt kött är risken stor att köttet drar ihop sig mycket, släpper vätska och blir segt och torrt.

Tänk på att torka av köttet precis innan det skall grillas och gärna pensla smält smör eller olja på biten/bitarna. Salta ev. köttet ytterligare och grilla på en riktigt het grill till som mest medium. Nötkött ska inte genomgrillas, och att äta det rare till medium rare är inte på något sätt farligt för hälsan, så länge du köpt ett kött producerat på ett schyst sätt.

Tillbehör som passar är tex. guacamole, tzadsiki (vad passar det inte till?), grillade grönsaker och tomatsallad. Varför inte ta överbliven färskpotatis, pensla med smält smör och potatis, trä på grillspett och grilla tills de fått fin färg?

Mer recept till sommarens matlagning hittar du här

 

Ps. Majonnäsen på bilden är busenkel att göra: Ta 1 ägg, 2 del olja, 1 tsk dijonsenap, 1 tsk vinäger, lite salt och ev en vitlösklyfta. Lägg allt i en mixerskål för stavmixer (hög och diameter i storlek med mixerstaven). Mixa i 5-10 sek genom att först hålla staven i botten och långsamt föra den uppåt. Smaka av med salt, vinäger, senap och ev. lite chili. A voilá!

 

Vi har världens bästa kunder – nu behöver vi dig för att ta hand om dem!

Vår vision är att göra Sverige till ett föregångsland för hållbar köttproduktion. Vi söker nu dig som vill driva denna vision tillsammans med oss, genom att vårda våra befintliga kunder genom orderbokning och administration samt att vara ute och möta nya kunder genom demo och event i butik.

Du skall ha tidigare relevant erfarenhet, gilla människor och kunna planera och strukturera din arbetsdag. Vi ser att du uppskattar att arbeta självständigt och kan ta egna initiativ. Tidigare erfarenhet av branschen är ett plus men inget krav. Du skall ha god svenska i tal och skrift.

 

Arbetsuppgifter
– Orderadministration av våra privatkundsorder
– Löpande orderbokning per telefon och mejl till befintliga kunder
– Planering och genomförande av demonstration/direktförsäljning i butik och på mässor

Tjänsten utgår från vårt kontor i centrala Göteborg

Startdatum för tjänsten är i början av augusti och intervjuer ske löpande under juni månad

För att söka tjänsten ser vi att du mejlar ditt CV + ett personligt brev till oss på jobb@gronagardar.seSista ansökningsdag är den 19 juni.

 

Fakta om tjänsten

Heltid, vikariat på 1 år, med goda möjligheter till fast anställning

B-körkort är ett krav

Lön enligt avtal

 

Bild

Nötfärs, ny märkning (kollagen)

Nytt för i år är att all vår nötfärs inte bara märks med fetthalt utan också med kollagenhalt. Den nya märkningen visar på förhållandet mellan kollagen och köttprotein i färsen och anledningen till denna nytillkomna information beror inte på att vi från den 1 januari 2014  plötsligt ändrat sättet vi styckar eller mal vår färs, inte heller beror det på att vi börjat tillsätta några nya ämnen i färsen. Skälet till den nya märkningen är att lagen, instiftad av EU, numera kräver att samtliga köttproducenter skall deklarera kollegenhalten på de etiketter som finns på förpackningar till malet kött.

Så vad är kollagen?

Kollagen är viktiga äggviteämnen som finns naturligt i kroppen. Cirka en tredjedel av allt protein hos ett däggdjur, ko som människa, består av kollagen. Det finns framför allt i stödjevävnad som ben, hud, senor och blodkärlsväggar och är livsavgörande för att kroppen skall fungera normalt.

Så varför hittar ni (och har alltid hittat) kollagen i vår nötfärs?

Jo, det är för att de köttbitar vi mal till färs (exempelvis läggen, bringan, nacken, den där putsbiten på oxfilén och skanken på bogen) naturligt innehåller kollagen. Då vi mal färs av dessa detaljer kommer naturligtvis även färsen att innehålla kollagen – ungefär upp till 15 %. Precis som den också bland annat innehåller fenylalanin, isoleucin, leuci, lysin, metionin, treonin, tryptofan, valin, järn, zink, CLA, omega 3, omega 6, retinol, kolesterol, B12, fosfor, kalium, selen och zink.

Är kollagen farligt?

Nej, snarare tvärt om! Kollagen är en populär tillsats i hudvårdsprodukter då ämnet sägs stärka hudens elasticitet. Kollagenet är alltså ett ämne som gör huden smidig och slät. Genom att koka en buljong på kollagenrika detaljer (som nötlägg, oxsvans och oxkind) kan du även utvinna gelatin. Att förtära gelatin är en gammal beprövad metod som använts för att stärka mag- och tarmsystemet, att dricka en kopp egenkokt buljong är ett bra sätt att hålla sig frisk eller få dig att tillfriskna från till exempel en förkylning.

Så, färsen är densamma, men märkningen är ny. Och varför EU valde att prioritera att informera oss alla om malt kötts kollageninnehåll, istället för att ställa krav på fullständig ursprungsmärkning frångår vårt förstånd. Men det är en annan historia.

Som ni kanske märkt tenderar våra populäraste säsongsboxar, som till exempel grillboxen, att vara slutsålda till och från. Om du handlar i butik märker du kanske också ibland att just den detaljen du önskat köpa saknas i hyllan.

Men varför är det så? Borde vi inte alltid leverera det kunderna efterfrågar?

Tänk dig att du vill köpa två hela oxfiléer till en fest i helgen:

Då behöver vi samtidigt sälja cirka 100 kg nötfärs till en annan kund som vill göra köttbullar till cirka 600-700 personer, 2 stycken rumpstekar till en tredje som önskar grilla två gånger i sommar och bjuda familjen på det där spännande brasilianska receptet. Två hela fransyskor eller cirka 8 stycken 0,6-1 kilos utstyckade fransyskastekar + lite lyxgrytbitkött till en fjärde kund som älskar söndagstekar och som även är på jakt efter lite marinerade grillbitar. Två hela innanlår på cirka 12 kg till en femte kund som gillar såväl råbiff som stekar och som även brukar woka varje torsdag när kompisarna från seglarklubben har middag. Cirka 12 kilo högrev till en sjätte kund som varit i Frankrike och förälskat sig i Boeuf Bourgogne och samtidigt älskar svensk husmanskost och absolut tycker att kalops skall göras av högrev. En sjunde vill helst ha nötbog till sin gulasch. Hon styckar dessutom själv ut toppbogen som hennes fru älskar att grilla tillsammans med grannarna för att med ett fruktigt italienskt rödvin fira att sommaren är antågande. Den åttonde kunden måste då köpa 2 stycken nötrullar som hon kan använda till att göra eget smörgåspålägg i form av saltrulle samt en mustig sjömansbiff som hon kan bjuda polarna på med en mustig kall pilsner. Den nionde kunden behöver då köpa både entrecôte och ryggbiff  till sitt bröllop i augusti för att nå upp i de cirka 14 kilo biff de hade önskat att bjuda gästerna på, lyckligtvis längtar brudgummens mor efter just entrecôte efter en språkresa i Frankrike tillsammans med sin bästa väninna Liselott. Som tur är, är den tionde kunden en skola med ca 100 elever som skall till onsdagslunchen koka chili till sina elever på grytbitkött då de har texastema i skolan och alla barnen är utklädda till Cowboys. Den elfte kunden är en butik som fått frågan från en kund som bestämt vill bjuda sina arbetskamrater på helstekt rostasfilé och lyckligt nog hittar vi då en tolfte kund som vill ta hand om de två stycken rostbiffar som behövs för att få fram rostasen. Rostbiffarna blir två härliga slottstekar som serveras med vinbärsgéle som värdinnans morbror gjort av den del av den fantastiska vinbärsskörden som blev över från förra sommaren. Kvar finns då två hela ytterlår på cirka 3,5-4 kilo vardera som grannens dotters kompis tydligen behövde för att göra dillkött  till sin odlingsgrupp då han räknat fel vid sådden i våras och nu därför har en gigantisk mängd dill på halsen. 8 kilo dillköttgryta är ganska mycket och det blir en del över efter det att alla ätit sig mätta. Som tur är gillar han gryta och har nu många matlådor till hösten och han slipper därmed springa till den intilliggande pizzerian lika ofta. Ytterligare en kund ringer och undrar om hon kan få köpa 2 kilo fet nötfärs då hon stått hela natten och bakat hamburgerbröd och kokat barbequesås enligt ett hemligt recept men helt glömt bort köttet till burgarna, och så får vi börja om på ny kula igen.

Bild

Vårt mål är att få våra kunder att ta ett anatomiskt ansvar. Det vill säga, välja delar av djuret där alla bitar finns med. Naturligtvis är det inte alltid möjligt, vissa gånger vill vi ha olika mycket av somliga detaljer vilket också varierar över året.

Men nästa gång ni undrar varför en box är slutsåld vet ni att det beror på att efterfrågan på de specifika detaljerna är högre än tillgången. Detta leder till att vi står med ett under- eller överskott som vi först måste ta hand om. Vi jobbar alltid så mycket vi bara kan för att möta alla era behov så att ni ska få goda detaljer på rätt plats vid rätt tidpunkt, detta utan att vi från vårt håll ska behöva slänga ett gram kött. Men ibland vill det sig inte riktigt och i valet mellan att skicka fler djur till slakt och därmed riskera att behöva slänga delar av djuret, mot att tacka nej till några kunder och istället försöka få sålt allt, är valet alltid lika enkelt.

Mat skall ätas upp, inte slängas. Om vi har lagt mer än tre år på att föda upp ett djur tycker vi att det vore ansvarslöst av oss att låta fina råvaror gå i sopbingen, det går helt enkelt inte i linje med vår syn på hållbarhet och respekt för djur och natur. Att vissa detaljer ibland tar slut är naturligt i strävan efter en hållbar uppfödning, för det finns faktiskt bara ungefär 4 kilo oxfilé på en ko som väger 600 kilo, vilket motsvarar cirka 0,6 % av hela djuret.

Men det finns hopp. En box som inte tar slut är nötboxen, den finns alltid tillgänglig just för att den tar anatomiskt ansvar. Det vill säga, den innehåller bitar från hela djuret fördelade på hur ett djur faktiskt ser ut. Så nästa gång du märker att det du önskade köpa tagit slut, kika över alternativen. Vissa bitar kan tyckas okända och krångliga till en början, men tänk vad kul det är att lära sig något nytt!

Gravida Felicia

Felicia 24 mars 2013 Foto: Joanna Karlsson

Nu har det gått snart två år sedan Felicia föddes, och då Bjällansås gård är en gård där vi har både kalvning och köttdjursuppfödning betäcks nästan alla ettåriga kvigor. Senast vi rapporterade om Felicia var i höstas. På gården finns det några avelstjurar, vilka köps in utifrån, som under perioden maj till mitten av augusti får gå tillsammans med de kor och kvigor som skall betäckas.

När jag var förbi Felicia söndagen för två veckor sedan hade hon en stor mage och var lika pigg och nyfiken som vanligt. Kalvningen på Bjällansås gård börjar i mitten av februari och håller på tills slutet av maj, i skrivande stund har cirka 150 av de förväntade 200 kalvarna kommit. Alla de dräktiga korna går tillsammans i en stor lösdriftsfålla, där de vistas tills kalvningen sätts igång. Precis efter kalvningen får kon och den nyfödda kalven gå tillsammans i en enskild box någon dag så de hinner bekanta sig med varandra. Sen släpps de ut i en större box tillsammans med fler nyblivna mödrar och deras kalvar.

Exakt när en ko skall kalva är ganska svårt att förutse, så jag bad Jan Karlsson (som äger och driver Bjällansås gård) att höra av sig om han skulle ha turen att kunna förutse när Felicias kalv skulle komma. Tyvärr gick det inte riktigt vägen. Under långfredagen gick Jan ut för att kolla till korna och hittade en liten pigg kolsvart krabat med vitt huvud diandes Felicia.

När jag pratade med Jan innan kalvningen om att vi tänkte följa just Felicias födsel tog han sig lite nervös över pannan. Alla kalvningar är nämligen förknippade med en viss risk precis som det kan vara för oss människor. Men kalvningen för Felicia hade gått som en dans. Kalven var på benen nästan omgående med normal vikt samtidigt som Felicia också var förvånansvärt pigg och omhändertagande.

Felicia kalving 2013-03-29 Första slurken råmjölk

Felicia kalving 2013-03-29 2

Varje gång jag hälsar på korna i kalvningsfållan tycker jag alltid att där råder en alldeles speciell stämning, en känsla av väntans tider, och en samhörighet bland korna. Även om en ko ligger avskilt och kämpar med födelsevärkarna eller själva kalvningen, får man en känsla av att hon inte är ensam, utan påhejad av de andra korna runt omkring. I Felicias fall var det extra tydligt då den bruna kon bredvid Felicia hade hjälpt henne i hennes förlossning. Denna omtänksamhet fick hon snart återgälda då även den bruna kons kalvning satte igång i samband med Felicias.

– Det var en solskenshistoria, sa Jan när han återberättade förloppet. Felicia hade med en gång hjälpt sin väninna med förlossningen genom att slicka hål på fosterhinnan och få kalven att resa sig för att ta de första stapplande första stegen.

En lyckad kalvning går till just så att kalven kommer ut med frambenen först. När den är ute slickar kon hål på fosterhinnan och sedan kalven ren och torr. Samtidigt måste hon skall få den upp på fötter så fort som möjligt för att den skall få i sig den livsviktiga råmjölken. Det är ofta ett snabbt förlopp som tar mindre än en halvtimme från det att framfötterna syns tills kalven är uppe och diar sin mamma. Vanligt är också att kon äter upp sin efterbörd.

Felicia kalving 29 mars 2013

Så för er som undrat vad som kommer hända med Felicia framöver så är omdömet från Jan tydligt.

– Hon kan bli en sådandär kanonko. Lätt kalvning, lagom stor kalv, klok och lugn, dessutom tillade han – Har hon alla förutsättningar att i framtiden bli en ledarko.

Men det som gör mig mest förundrad och fylld med respekt är hur liv blir till. För trots att det skuttar runt närmare 150 små kalvar just nu på Bjällansås gård är vart ett av dem ett litet mirakel.

Våra lamm

Egentligen har Ekobonden i ett lysande inlägg redan rett ut turerna kring hur lammkött skall produceras över året. Men det är lika gott att ni vet hur det går till hos oss, särskilt som vi faktiskt har några få färska lamm på våren.

Alla våra lamm föds på våren, där tackorna blivit betäckta på hösten. Vi tillåter enbart grovfoder som mat, ensilage och hö, när de står på stall och det naturen ger ute i hagen under sommaren. Beroende på hur sommaren varit med värme, regn etc börjar lammen slaktas i augusti eller september. Efter detta är det slakt ungefär fram till jul. Detta är dels för att anpassa utbudet efter efterfrågan och kunna leverera färskt lamm, men också för att alla lamm inte är klara exakt den 1 september, utan behöver olika långt tid på sig att växa klart och bli slaktmogna.

Då lammen, precis som all djuruppfödning som sker på djuren och naturens villkor, är beroende av väder, är det inte alltid alla lamm som föddes på våren hinner växa klart till hösten. Dessa lamm sparas då under vintern och tillväxten brukar ta fart när ljuset återvänder. Vissa är klara så vi kan leverera några få färska lamm till påsk, andra behöver lite längre in på våren.

Från vårt håll är det alltid lika märkligt kring påsk. Helt plötsligt skall alla äta lamm, lamm som färskt egentligen är bäst på hösten och en lyxvara på våren. Så vi har löst det genom att vi helt enkelt fryser in lamm på hösten, som vi sedan säljer på våren. Många gånger är det frestande att helt följa marknadens efterfrågan, men det fina med att vara ett företag med både en fot hos kunden och en hos uppfödaren är att vi kan hitta en kompromiss, som vi tror i slutändan är bättre för alla. Bild

Tack till alla som var med i vår tipspromenad på Öppen gård på Bjällansås 22 september! Här kommer samtliga tio frågor igen (rätt svar är fetstilt) samt vinnarna.

 

Fråga 1
Här på gården används en rad olika maskiner i det dagliga arbetet. En jordbrukstraktor kan användas för att dra och driva många olika, vitt skilda typer av redskap. Det gör traktorn till ett viktigt och effektivt fordon för lantbrukaren idag. I mitten av 1900-talet blev traktorer vanligt förekommande i Sverige, men innan den industriella utvecklingen var dragdjur som häst och oxe vad bonden hade till sin hjälp i arbetet på gården. Vad är en oxe för något?

1: En kastrerad tjur.
x: Ett buffeldjur.
2: En tjur som inte blivit kastrerad.


Fråga 2

Du står nu vid ensilageladan. Under vinterhalvåret äter djuren uteslutande ensilage vilket också gör att dess kvalitet blir oerhört viktig för djurens välbefinnande. Ensilage förvaras antingen inplastade i balar eller sammanpackat i plansilos. Vilken lösning man väljer beror på en rad faktorer, däribland hur långt det är mellan åkrarna och gården och vilka maskiner som finns. Men vad är ensilage?

1: Hälften råg och hälften havre som blandats försiktigt.
x: Gräs som konserverats genom en naturlig mjölksyreprocess.
2: Ett slags kraftfoder som får djuren att växa på ett effektivt sätt.


Fråga 3

Inuti den stora byggnad du nu ser framför dig finns de luftiga vinterstallar där djuren vistas i under vinterhalvåret. På vintern fyller man varje dag på med ny halm i boxarna där korna ligger och vilar och skapar på så sätt en djupströbädd för djuren. När det fylls på med ny halm uppe på den gamla sker en process som innebär, vad då?

1: Det blir ett svalt underlag för djuren.
x: Det minskar lukten i boxarna.
2: Det blir ett varmt underlag för djuren.


Fråga 4

Som du ser så ser våra djur väldigt olika ut, det beror på att djuren är korsningar av olika raser som Hereford och Angus. Att korsa olika raser gör vi för att kunna utveckla köttproduktionen genom att ta vara på de olika rasernas unika kvaliteter. Förutom de ovan nämnda raserna återfinns också Fjällko och Highland Cattle i våra besättningar. Typiskt för dessa är att de är små i storleken vilket är bra för markerna då de skapar ett mindre marktryck än de större. Att just Fjällkon är en ursprungsras präglad av det fäbodbruk som har sin historia i norra Sverige märks då kon kan bli aggressiv när hon har kalv, varför blir de aggressiva då?

1: För att de inte känner igen sin kalv.
x: För att hålla ihop flocken.
2: För att skydda sin kalv mot rovdjur.


Fråga 5

Sakerna du ser här är en del av den loppis som ordnats dagen till ära. Loppis är en talspråklig benämning av ordet loppmarknad. Namnet sägs härröra från att de kläder som bytte ägare vid de första loppmarknaderna föraktfullt påstods innehålla loppor och annan ohyra. Idag finns förutom traditionella loppmarknader också bakluckeloppis, garageloppis, kvartersloppis och bloppis. Men vad är en bloppis?

1: En loppis där det uteslutande säljs begagnade böcker.
x: En loppis i blogg-format, en så kallad bloggloppis.
2: En loppis som alltid anordnas ute i blåbärsskogen.


Fråga 6

Just nu står du framför Bjällansås gamla ladugård. En ladugård är en ekonomibyggnad på en bondgård, där kan en bonde till exempel ha sina djur eller hö. I Sverige är i välbeställda trakter ladugårdarna röda, traditionellt färgade med Falurödfärg som konserverar träet. I fattiga områden, särskilt norrut, då man inte hade råd med rödfärg, lämnades virket obehandlat. Vilken färg får obehandlat trä som står ute med tiden?

1: Brun.
x: Beige.
2: Grå.


Fråga 7

En cowgirl är en kvinnlig boskapsskötare i Nordamerika. Den manliga motsvarigheten kallas cowboy. De förknippas framför allt med usa:s 1800-talshistoria och är vanliga i berättelserna om vilda västern. Deras
uppgift var främst att hålla reda på boskap, då djuren för det mesta strövade fritt. Typiskt för dessa är sättet de håller tyglarna när de rider med en hand, detta för att kunna använda den andra handen till att…

1: Kunna styra hästen med hjälp av vinddraget.
x: Kunna hålla i hatten.
2: Kunna swinga sitt lasso.


Fråga 8

En stor del av vår köttförsäljning sker genom beställningar av köttboxar via vår hemsida. Genom sammansättningen av detaljer och färs vill vi, oavsett box, att varje kund ska få möjlighet att ta ett anatomiskt ansvar då delar från hela djurets tas till vara på. Varje nötdetalj är märkt efter vilken tillredning som detaljen lämpar sig bäst för, bland de märkningar vi har återfinns, ugn, kok, färs, grill och ja, vilken mer?

1: Ädel.
x: Gryt.
2: Stek.


Fråga 9

På Bjällansås sker de flesta kalvningarna på våren. Det innebär att betäckning av korna sker under sommarhalvåret då tjurarna går tillsammans med korna i hagen. I mitten av augusti skiljer man tjurarna från besättningen och låter de gå åtskilda under vinterhalvåret. Tjurarna på den här gården är de enda djur som köpts in utifrån. Varför köps de in utifrån?

1: För att det är roligt med lite nya djur.
x: För att på så sätt undvika inavel.
2: För att det föds för få tjurkalvar på Bjällansås gård.


Fråga 10

Odlingslotterna på Bjällansås finns inne i hagarna och får på så sätt samspela med djuren som går där. Djuren gör marken bördig vilket är en bra förutsättning för grönsaksodling. Vi har dessutom väldigt lite sniglar i våra grönsaksland vilket kan ha att göra med landens placering. Med vad gödslas de grödor som odlas på Bjällansås gård?

1: Konstgödsel.
x: Odlingarna här gödslas inte alls.
2: Stallgödsel.

Stort grattis till vinnarna:

1:a pris Startboxen – värde 500 kr
Marie Malmborg

2:a pris Presentkort – värde 200 kr
Göte Folkelius

3:e pris Presentkort – värde 200 kr
Berit Stenmark

(Vinnarna kommer att bli kontaktade via mejl.)

Njut långsamt!

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: