Gravida Felicia

Nu har det gått snart två år sedan Felicia föddes, och då Bjällansås gård är en gård där vi har både kalvning och köttdjursuppfödning betäcks nästan alla ettåriga kvigor. Senast vi rapporterade om Felicia var i höstas. På gården finns det några avelstjurar, vilka köps in utifrån, som under perioden maj till mitten av augusti får gå tillsammans med de kor och kvigor som skall betäckas.

När jag var förbi Felicia söndagen för två veckor sedan hade hon en stor mage och var lika pigg och nyfiken som vanligt. Kalvningen på Bjällansås gård börjar i mitten av februari och håller på tills slutet av maj, i skrivande stund har cirka 150 av de förväntade 200 kalvarna kommit. Alla de dräktiga korna går tillsammans i en stor lösdriftsfålla, där de vistas tills kalvningen sätts igång. Precis efter kalvningen får kon och den nyfödda kalven gå tillsammans i en enskild box någon dag så de hinner bekanta sig med varandra. Sen släpps de ut i en större box tillsammans med fler nyblivna mödrar och deras kalvar.

Exakt när en ko skall kalva är ganska svårt att förutse, så jag bad Jan Karlsson (som äger och driver Bjällansås gård) att höra av sig om han skulle ha turen att kunna förutse när Felicias kalv skulle komma. Tyvärr gick det inte riktigt vägen. Under långfredagen gick Jan ut för att kolla till korna och hittade en liten pigg kolsvart krabat med vitt huvud diandes Felicia.

När jag pratade med Jan innan kalvningen om att vi tänkte följa just Felicias födsel tog han sig lite nervös över pannan. Alla kalvningar är nämligen förknippade med en viss risk precis som det kan vara för oss människor. Men kalvningen för Felicia hade gått som en dans. Kalven var på benen nästan omgående med normal vikt samtidigt som Felicia också var förvånansvärt pigg och omhändertagande.

Varje gång jag hälsar på korna i kalvningsfållan tycker jag alltid att där råder en alldeles speciell stämning, en känsla av väntans tider, och en samhörighet bland korna. Även om en ko ligger avskilt och kämpar med födelsevärkarna eller själva kalvningen, får man en känsla av att hon inte är ensam, utan påhejad av de andra korna runt omkring. I Felicias fall var det extra tydligt då den bruna kon bredvid Felicia hade hjälpt henne i hennes förlossning. Denna omtänksamhet fick hon snart återgälda då även den bruna kons kalvning satte igång i samband med Felicias.

– Det var en solskenshistoria, sa Jan när han återberättade förloppet. Felicia hade med en gång hjälpt sin väninna med förlossningen genom att slicka hål på fosterhinnan och få kalven att resa sig för att ta de första stapplande första stegen.

En lyckad kalvning går till just så att kalven kommer ut med frambenen först. När den är ute slickar kon hål på fosterhinnan och sedan kalven ren och torr. Samtidigt måste hon skall få den upp på fötter så fort som möjligt för att den skall få i sig den livsviktiga råmjölken. Det är ofta ett snabbt förlopp som tar mindre än en halvtimme från det att framfötterna syns tills kalven är uppe och diar sin mamma. Vanligt är också att kon äter upp sin efterbörd.

Så för er som undrat vad som kommer hända med Felicia framöver så är omdömet från Jan tydligt.

– Hon kan bli en sådandär kanonko. Lätt kalvning, lagom stor kalv, klok och lugn, dessutom tillade han – Har hon alla förutsättningar att i framtiden bli en ledarko.

Men det som gör mig mest förundrad och fylld med respekt är hur liv blir till. För trots att det skuttar runt närmare 150 små kalvar just nu på Bjällansås gård är vart ett av dem ett litet mirakel.

Våra lamm

Egentligen har Ekobonden i ett lysande inlägg redan rett ut turerna kring hur lammkött skall produceras över året. Men det är lika gott att ni vet hur det går till hos oss, särskilt som vi faktiskt har några få färska lamm på våren.

Alla våra lamm föds på våren, där tackorna blivit betäckta på hösten. Vi tillåter enbart grovfoder som mat, ensilage och hö, när de står på stall och det naturen ger ute i hagen under sommaren. Beroende på hur sommaren varit med värme, regn etc börjar lammen slaktas i augusti eller september. Efter detta är det slakt ungefär fram till jul. Detta är dels för att anpassa utbudet efter efterfrågan och kunna leverera färskt lamm, men också för att alla lamm inte är klara exakt den 1 september, utan behöver olika långt tid på sig att växa klart och bli slaktmogna.

Då lammen, precis som all djuruppfödning som sker på djuren och naturens villkor, är beroende av väder, är det inte alltid alla lamm som föddes på våren hinner växa klart till hösten. Dessa lamm sparas då under vintern och tillväxten brukar ta fart när ljuset återvänder. Vissa är klara så vi kan leverera några få färska lamm till påsk, andra behöver lite längre in på våren.

Från vårt håll är det alltid lika märkligt kring påsk. Helt plötsligt skall alla äta lamm, lamm som färskt egentligen är bäst på hösten och en lyxvara på våren. Så vi har löst det genom att vi helt enkelt fryser in lamm på hösten, som vi sedan säljer på våren. Många gånger är det frestande att helt följa marknadens efterfrågan, men det fina med att vara ett företag med både en fot hos kunden och en hos uppfödaren är att vi kan hitta en kompromiss, som vi tror i slutändan är bättre för alla. 

Vinnarna från tipspromenaden på Öppen gård

Tack till alla som var med i vår tipspromenad på Öppen gård på Bjällansås 22 september! Här kommer samtliga tio frågor igen (rätt svar är fetstilt) samt vinnarna.

 

Fråga 1
Här på gården används en rad olika maskiner i det dagliga arbetet. En jordbrukstraktor kan användas för att dra och driva många olika, vitt skilda typer av redskap. Det gör traktorn till ett viktigt och effektivt fordon för lantbrukaren idag. I mitten av 1900-talet blev traktorer vanligt förekommande i Sverige, men innan den industriella utvecklingen var dragdjur som häst och oxe vad bonden hade till sin hjälp i arbetet på gården. Vad är en oxe för något?

1: En kastrerad tjur.

x: Ett buffeldjur.
2: En tjur som inte blivit kastrerad.

Fråga 2
Du står nu vid ensilageladan. Under vinterhalvåret äter djuren uteslutande ensilage vilket också gör att dess kvalitet blir oerhört viktig för djurens välbefinnande. Ensilage förvaras antingen inplastade i balar eller sammanpackat i plansilos. Vilken lösning man väljer beror på en rad faktorer, däribland hur långt det är mellan åkrarna och gården och vilka maskiner som finns. Men vad är ensilage?

1: Hälften råg och hälften havre som blandats försiktigt.
x: Gräs som konserverats genom en naturlig mjölksyreprocess.
2: Ett slags kraftfoder som får djuren att växa på ett effektivt sätt.

Fråga 3
Inuti den stora byggnad du nu ser framför dig finns de luftiga vinterstallar där djuren vistas i under vinterhalvåret. På vintern fyller man varje dag på med ny halm i boxarna där korna ligger och vilar och skapar på så sätt en djupströbädd för djuren. När det fylls på med ny halm uppe på den gamla sker en process som innebär, vad då?

1: Det blir ett svalt underlag för djuren.
x: Det minskar lukten i boxarna.
2: Det blir ett varmt underlag för djuren.

Fråga 4
Som du ser så ser våra djur väldigt olika ut, det beror på att djuren är korsningar av olika raser som Hereford och Angus. Att korsa olika raser gör vi för att kunna utveckla köttproduktionen genom att ta vara på de olika rasernas unika kvaliteter. Förutom de ovan nämnda raserna återfinns också Fjällko och Highland Cattle i våra besättningar. Typiskt för dessa är att de är små i storleken vilket är bra för markerna då de skapar ett mindre marktryck än de större. Att just Fjällkon är en ursprungsras präglad av det fäbodbruk som har sin historia i norra Sverige märks då kon kan bli aggressiv när hon har kalv, varför blir de aggressiva då?

1: För att de inte känner igen sin kalv.
x: För att hålla ihop flocken.
2: För att skydda sin kalv mot rovdjur.

Fråga 5
Sakerna du ser här är en del av den loppis som ordnats dagen till ära. Loppis är en talspråklig benämning av ordet loppmarknad. Namnet sägs härröra från att de kläder som bytte ägare vid de första loppmarknaderna föraktfullt påstods innehålla loppor och annan ohyra. Idag finns förutom traditionella loppmarknader också bakluckeloppis, garageloppis, kvartersloppis och bloppis. Men vad är en bloppis?

1: En loppis där det uteslutande säljs begagnade böcker.
x: En loppis i blogg-format, en så kallad bloggloppis.
2: En loppis som alltid anordnas ute i blåbärsskogen.

Fråga 6
Just nu står du framför Bjällansås gamla ladugård. En ladugård är en ekonomibyggnad på en bondgård, där kan en bonde till exempel ha sina djur eller hö. I Sverige är i välbeställda trakter ladugårdarna röda, traditionellt färgade med Falurödfärg som konserverar träet. I fattiga områden, särskilt norrut, då man inte hade råd med rödfärg, lämnades virket obehandlat. Vilken färg får obehandlat trä som står ute med tiden?

1: Brun.
x: Beige.
2: Grå.

Fråga 7
En cowgirl är en kvinnlig boskapsskötare i Nordamerika. Den manliga motsvarigheten kallas cowboy. De förknippas framför allt med usa:s 1800-talshistoria och är vanliga i berättelserna om vilda västern. Deras
uppgift var främst att hålla reda på boskap, då djuren för det mesta strövade fritt. Typiskt för dessa är sättet de håller tyglarna när de rider med en hand, detta för att kunna använda den andra handen till att…

1: Kunna styra hästen med hjälp av vinddraget.
x: Kunna hålla i hatten.
2: Kunna swinga sitt lasso.

Fråga 8
En stor del av vår köttförsäljning sker genom beställningar av köttboxar via vår hemsida. Genom sammansättningen av detaljer och färs vill vi, oavsett box, att varje kund ska få möjlighet att ta ett anatomiskt ansvar då delar från hela djurets tas till vara på. Varje nötdetalj är märkt efter vilken tillredning som detaljen lämpar sig bäst för, bland de märkningar vi har återfinns, ugn, kok, färs, grill och ja, vilken mer?

1: Ädel.
x: Gryt.
2: Stek.

Fråga 9
På Bjällansås sker de flesta kalvningarna på våren. Det innebär att betäckning av korna sker under sommarhalvåret då tjurarna går tillsammans med korna i hagen. I mitten av augusti skiljer man tjurarna från besättningen och låter de gå åtskilda under vinterhalvåret. Tjurarna på den här gården är de enda djur som köpts in utifrån. Varför köps de in utifrån?

1: För att det är roligt med lite nya djur.
x: För att på så sätt undvika inavel.
2: För att det föds för få tjurkalvar på Bjällansås gård.

Fråga 10
Odlingslotterna på Bjällansås finns inne i hagarna och får på så sätt samspela med djuren som går där. Djuren gör marken bördig vilket är en bra förutsättning för grönsaksodling. Vi har dessutom väldigt lite sniglar i våra grönsaksland vilket kan ha att göra med landens placering. Med vad gödslas de grödor som odlas på Bjällansås gård?

1: Konstgödsel.
x: Odlingarna här gödslas inte alls.
2: Stallgödsel.

Stort grattis till vinnarna:

1:a pris Startboxen – värde 500 kr
Marie Malmborg

2:a pris Presentkort – värde 200 kr
Göte Folkelius

3:e pris Presentkort – värde 200 kr
Berit Stenmark

(Vinnarna kommer att bli kontaktade via mejl.)

Njut långsamt!

Årets nötköttsföretagare

Denna veckan är vi lite extra stolta över våra uppfödare då två av dem har utsetts till årets nötköttsföretagare i sina regioner. Vi önskar de bägge gårdarna ett riktigt stort grattis och kan inte nog uttrycka vår tacksamhet över att få jobba med så duktiga uppfödare som vi gör!

Tina Åkesson, Mellomgården

Daniel och Christoffer Hedås, Hedeås gård

Uppfödare som tidigare fått utmärkelsen:

Johan Stegard, Elfhemsgård, 2011

Marie Larsson och Jimmy Holmgren, Enekullens gård, 2011

Anna & Karl-Gustav Kristensson, Skenekulls gård, 2008

Jan Karlsson, Bjällansås gård, 2000 och 2008

Höst-Felicia

Den 30 april 2011 föddes Felicia, kalven som jag bestämde mig för att hålla koll på och skriva om med jämna mellanrum. Sist jag skrev om henne var i vintras, med andra ord rätt längesen. Därför blev jag rätt förvånad när hon tidigare idag skuttade fram från flocken när jag närmade mig, som om hon kände igen mig. Hon har blivit större men är fortfarande rätt liten. Fortfarande lurvig och fin.

Felicia i hösten

De andra korna uppfattar dock någon som snabbt tar upp en kamera med ett långt objektiv som ett hot. Jag är återigen imponerad av hur kor arbetar tillsammans. Vad som hände efter att jag knäppte några bilder, var att korna samlades, tajtade till flocken. Och de största korna ställde sig ytterst, som en mur att skydda de mindre korna med.

Skyddande flock.

Det kanske inte syns på bilden här ovan men mellan den brunvita och den svarta kon står Felicia. Sådär stod korna en bra stund sedan innan de slappnade av och började ignorera mig.

Kära Way Out West

Som köttföretag och livsmedelsproducent har vi sedan starten både följt debatten och forskningen kring vår köttkonsumtion och dess klimatpåverkan. Vi har därmed också granskat vår egen verksamhet kritiskt och försökt se problem och lösningar från många olika perspektiv. Vi sysslar primärt med nötdjursuppfödning, kor alltså, vilka utmålas som de största bovarna i klimatdramat. Det vi konstaterar är att det inte hänt speciellt mycket i debatten sedan FAO:s rapport, Livestock’s long shadow, ät mindre kött eller ät inget kött alls var lösningen, då som nu.

Ibland skrivs det lysande inlägg, men dessa tycks inte riktigt få fäste.

Det finns olika sätt att angripa problemet med matens klimatpåverkan, där köttet onekligen tar stor plats, tillsammans med det faktum att mycket av den mat vi producerar slängs. Men att äta mindre – eller ens att helt sluta äta kött – kommer inte bidra till vare sig en förbättring eller lösning.

Lösningen är att ändra sättet vi föder upp djur. Lösningen är att, om och när man äter kött, äta rätt kött.

Som ni påpekar, vilket är korrekt, är den vedertagna kraftfodersbaserade köttdjursuppfödningen ett resursslöseri, tveklöst negativt för klimatet och i längden helt ohållbar. Vi håller helt med om att en köttproduktion som bygger på att djuren äter mat vi kan äta, odlad på mark vi kan odla egen mat på, inte håller.

Men det finns ett helt naturligt, okomplicerat, om än lite långsammare, sätt att föda upp djur på. Det är att enbart ge dem gräs. Det vill säga, låta dem beta sommartid och äta ensilage (konserverat gräs) vintertid. Då blir det inte ett resursslöseri och djuren konkurrerar då inte längre om vare sig vår föda eller mark, då mark lämpad för bete inte är samma sak som odlingsbar mark.  Faktiskt är det så att med rätt betesdrift går det att göra stora miljövinster och steg för steg beta sig till ett bättre klimat. Låter det för bra för att vara sant? Har ni 6 ½ minuter över kan ni avgöra själva.

Slutligen vill vi tacka för en fantastisk festival och att ni har lyft debatten om vad hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion är. Men, köttfria festivaler, måndagar, tisdagar, veckor eller månader är inget värt om de inte också pekar mot en omställning i vår köttproduktion från kraftfoderbaserad till gräsuppfödd. För hur vi än vänder och vrider på ekvationen behövs djuren för produktion av vegetabilier: Utan gödsel växer det inte särskilt bra. Det är bara sunt bondförnuft.

Vi söker en djurskötare/driftledare till Bjällansås gård

Gröna gårdars vision är att göra Sverige till ett föregångsland för hållbar köttproduktion. I företaget finns en gård, Bjällansås gård, dit vi nu söker dig som är framsynt, social, händig och har en vilja att vara en del av gårdens strävan att utveckla och förbättra djurhanteringen och betesdriften. Möjlighet till avancemang och förmansansvar finns.
I tjänsten ryms den dagliga driften på gården med utfodring, löpande underhåll, tillsyn, djurtransporter, vallskörd med mera.

Bjällansås gård har ca 600 nötkreatur på årsbasis, det är en helintegrerad dikoproduktion med ca 200 kalvningar varje vår.

Krav på sökande
Körkort B
Erfarenhet av djurskötsel
Kan framföra diverse förekommande maskiner och ekipage, traktor etc.
Händig och praktisk
Vilja till avancemang och personlansvar

Arbetstid
Vardagar 7-16 och var tredje helg

Arbetsplats
Bjällansås gård 175
451 96 Uddevalla

Kontakt
För frågor angående tjänsten:
Jan Karlsson alt. jobb@gronagardar.se

För att söka ser vi gärna att du skickar ett personligt brev och cv till jobb@gronagardar.se

Sista ansökningsdag 10 augusti

Tillträde från avtalad dag, tidigast mitten av augusti