Kött
Under våren 2011 utkommer Jonathan Safran Foers bok, Äta djur, på svenska. Jag har inte läst boken men om man dömer från titeln och förlagets säljtext så kommer boken troligen – åtminstone i media och på internet – verka som ett argument mot köttkonsumtion. Fast jag tror inte att det är bokens avsikt och det baserar jag på att förlagets säljtext – märkligt nog – tar upp Foers slutsats. Nämligen att ”han kom fram till […] att det inte är fel på att äta kött. Men att det till 99 procents sannolikhet är fel att äta den köttbit som ligger på tallriken framför dig.”
Den här lilla lilla förskjutningen är något som har intresserat mig länge – nämligen hoppet från att viss typ av djurhållning är förkastlig till att all form av köttkonsumtion är förkastlig. Man bör komma ihåg att Safran Foer är bosatt och verksam i USA, att hans undersökningar, val och ställningstaganden är gjorda i den kontexten. Och visst verkar det vara rätt illa ställt med den konventionella djuruppfödningen på andra sidan atlanten – och även på många andra håll i världen. Men hur kan det leda till att köttkonsumtion borde avstås från – generellt och absolut? Med samma logik borde vi undvika att använda bomullskläder eftersom den absolut största delen av bomull som vi importerar kommer från Kazakstan, med barnarbete, död och misär som följd – för att inte tala om hur bomullsodlingen i området har påverkat aralsjön och fortfarande påverkar ekosystemet negativt.
Hur aralsjön har påverkats av bomullsodlingen
Vill man aktivt ta avstånd från ovannämnda problem kan man istället köpa kläder som är tillverkade av ekologisk bomull – man behöver inte helt undvika materialet. Bomull är ett exempel, men det mesta vi har omkring oss som produceras i stor skala är etiskt tveksamt. Det finns t. ex. ingen lobbyism mot banankonsumtion generellt, utan snarare uppmuntras konsumtion av KRAV- och rättvisemärkta bananer. Inom KRAV-odlingen av bananer används dessutom nötboskap, för utan stallgödsel utarmar man marken och måste förlita sig på konstgödsel.
Men varför är inte detta uppenbart när det gäller kött? Varför är slutsatsen att ”köttkonsumtion är förkastligt” och inte ”köp ekologiskt kött från djur som är helt uppfödda på gräs”? Är det för att argumenten mot köttkonsumtion ofta utgår från att förhållandena i amerikanska factory farms är gällande överallt och alltid? Sverige har helt andra – och vettigare – regler för djuruppfödning – till och med för konventionella uppfödare (även om det förekommer röttägg bland uppfödare, på samma sätt som i alla branscher och verksamheter). KRAV-certifierade gårdar har ytterligare regler och kontroller. Och på Gröna gårdar har vi som bekant ytterligare ett gäng regler för djuruppfödning.
Om man aktivt väljer att äta kött som kommer från djur som är ekologiskt uppfödda på enbart gräs, försvinner i princip alla argument mot köttkonsumtion: Miljöargument, hälsoargument, djuren-lider-argument. Snarare blir det motsatsen som gäller: Gröna gårdars djuruppfödning (och andra liknande uppfödningsmetoder) är troligen bra för miljön, bra för hälsan och dessutom har djuren det bra – med tanke på att de får gott om mat på vintern har de det troligen bättre än älgar och rådjur, medan de lever.
Vad är det då Jonas Paulsson menar när han i SvD skriver att ”vetenskapen är […] enig om att köttkonsumtionen bör minskas radikalt”? Och detta både på grund av hälso- och miljöskäl. Slutsatsen kan jag helhjärtat hålla med om, men argumenteringen är jag rätt tveksam till. I ett antal år har nu ”vetenskapen” om kötts och mättat fetts negativa hälsoaspekter ifrågasatts ordentligt. Att nötboskapsuppfödning skulle vara negativt för miljön är heller inte så absolut som det ofta låter som. Problemet är att det vetenskapliga underlaget utgår från djur som är uppfödda på spannmål. Gräsuppfödda kor är troligen bra för miljön och kan till och med vara en del av lösningen på större klimatproblem här i världen. Återigen: Det är inte djuruppfödningen i sig som är problemet, utan en viss typ av djuruppfödning. Det kan inte vara lätt att vara livsmedelsverket nuförtiden – de attackeras från vitt skilda håll, både från sådana som tycker att kött inte bör konsumeras och sådana som tycker att kött bör konsumeras, antingen ljuger de eller så talar de inte tillräckligt tydligt. Argumenten mot livsmedelsverket verkar dock överlappa på en punkt, nämligen att institutionens problem härrör ur det faktum att de har kopplingar till industrin.
Argumenten mot köttkonsumtion må försvinna med en vettig uppfödningsmodell, men det finns dock åtminstone två anledningar – som jag kommer på iallafall – till att inte äta kött. Nämligen att 1) ”kött är äckligt” och 2) ”djur bör inte dö av människohand”. Det förstnämnda säger ju sig självt, mår man bra utan att äta kött och dessutom tycker att smaken och konsistensen av kött inte är någon höjdare så är det förstås inte annat än förståndigt att låta bli att äta det (man kan ju testa Gröna gårdar-kött först, men i princip så är ju saken biff, så att säga). Det sistnämnda, vilket på ett eller annat sätt kommer ur en mer eller mindre djup religiös eller andlig övertygelse, är också en god anledning då det inte finns några motargument. ”Människor har inte rätt att döda djur” är övertygelsen och därför håller man sig undan från att direkt eller indirekt döda djur. Däremot blir det krångligt att leva upp till filosofin konsekvent (om det nu är ett krav för en) eftersom mejeri- och äggbranschen är intimt knutna till slakt – det är trots allt bara hälften av alla djur som föds som producerar mjölk eller ägg, honorna, den andra hälften måste ut ur systemet. Vill man vara fullt konsekvent får man leva helt utan animaliska livsmedel, vilket är betydligt svårare att klara av utan att få näringsbrist eller skada miljön (dvs om man helt vill undvika djurhållning).
Nu har jag lite slarvigt glidit mellan att prata om köttkonsumtion och djurhållning. Man kan ju förvisso tänka sig en värld där djurhållning finns utan att man fördenskull slaktar djur, en värld där kornas mjölk används som livsmedel och tjurarna används som dragdjur i ett huvudsakligen vegetabiliskproducerande jordbruk – tills de dör av hög ålder, en naturlig död. Men denna scenario är så främmande att jag inte kan förstå hur den skulle kunna bli verklighet genom aktiva val i våra konsumtionsmönster, eller genom att vi aktivt skulle gå emot livsmedelsverkets kostråd.
Mer:
- Vegomyten, boken av veganen som insåg att djurhållning behövs för ett hållbart jordbruk.
- Köttets revansch. Artikel i SvD om det livsmedel som har gått “från skamligt och onyttigt till moraliskt och hälsosamt”
- Köttdieten. Michel Blomgren har utfört diverse experiment relaterade till en rätt extrem diet – här är ett inlägg om bland annat detta.
Khashayar
Märta
Signe
Pär
Robin
Fruktansvärt bra skrivet. Sorterade faktiskt ut min egen hjärna när jag läste din text. Jag älskar djuren och älskar ännu mer att konvertera dem till mat åt mina barn. Vet du om att Spanska mjölkbönder testade att inte ge sina kor kraftfoder. De mjölkade nästan lika bra men växthusgaserna minskade med 35%. Det är min personliga övertygelse att spannmålsodlingen måste upphöra. Den födan skadar människor och djur och är dessutom orsaken till växthusgaserna. Om jag förstått det rätt.
Vilket bra inlägg. Jag gillar verkligen perspektivet, bananer och bomullskläder.
Och sedan jag börjat äta erat goda kött är det omöjligt att köpa en anonym köttbit i mataffären. Jag tror ni bidragit med att min köttkonsumtion ökat.
Tyvärr så är det inte hållbart att kunna förse dagens köttkonsumtion med enbart kött från djur framdrivits ekologiskt. Det finns helt enkelt inte resurser till det. Därav _måste_ en industriell djurhållning bedrivas för att kunna tillgodose det _behov_ av kött som finns på marknaden. Det är ingen hemlighet att det tar mer energi, vatten och mark i bruk att producera 1 kg animaliskt protein i jämförelse med 1 kg vegetabiliskt. Inte heller att en stor del av världens livsmedelsproduktion går till köttindustrin.
Jag tycker artikelförfattarens liknelser med bananer och bomull är lite innehållslös när hen inte samtidigt nämner just den spannmålsproduktion som jag skriver om ovan. Och den i sig bidrar med skövling, svält, utnyttjad arbetskraft och erosion.
Även att det är krångligt att leva upp till filosofin om att inte döda/skada andra varelser känns som ett tomt argument. Trots att vi människor kanske inte helt kan leva upp till våra ideal, så är det väl ett steg på vägen att försöka och komma halvvägs än att inget göra alls? Jag väljer bort köttprodukter i min kost av etiska skäl, men kan samtidigt dricka mjölk då och då, och äger läderprodukter. Men har problem med att köpa ris och nyproducerade kläder på grund av miljöpåverkan och industrin bakom dessa.
Det är inte lätt att vara en medveten konsument. Nästan hur man än gör när man går in i butiken så kan det man köper bidra till att människor eller djur utsätts för lidande och utnyttjas. Jag bör tillägga att jag tycker er initiativ är bra, för att främja en bättre djurhållning, men jag väljer ändå att inte konsumera kött av etiska, miljömässiga och ekonomiska skäl.
Tack för alla svar!
Georg: Kände inte till det där om spanska mjölkbönder – intressant. Har läst några saker som antyder sådana resultat dock.
workinglabs: Ja, jag kände att djuruppfödningen måste sättas i perspektiv till andra typer av jordbruk. Bananer och bomullskläder kändes som rätt bra alternativ, inte minst eftersom de har intresserat mig på sistone
Ida: Tack för kritiken. Jag tänkte försöka svara på den här och ber om ursäkt om kommentaren blir lite långrandig…
Jag tror tyvärr att vi inte är överens rörande din utgångspunkt och därefter verkar det som om våra argument siktar åt olika håll, vilket betyder att vi uppfattar “ett steg i rätt riktning” som helt olika saker. Jag ska bara försöka förtydliga min ståndpunkt lite.
Du börjar med att skriva att det inte är hållbart att kunna “förse dagens köttkonsmtion med enbart kött från djur [som] framdrivits ekologiskt”, samtidigt som du strävar efter en värld (vilket jag tolkar ditt “ett steg i rätt riktining” som) helt utan köttkonsumtion. Jag får inte riktigt ihop det. Kan inte argumentet vändas mot dig själv? Nämligen att det inte går att “tillgodose det _behov_ av kött som finns på marknaden” helt utan köttproduktion. Världens djuruppfödning, generellt sett, är naturligtvis inte som Gröna gårdars – det håller jag med dig om. Men Gröna gårdars uppfödningsmetod är för mig ett steg i rätt riktning och någonting som jag tror att djuruppfödningen i världen kan komma att se ut som. Sedan bör det också nämnas att när vi pratar om hur djuruppfödningsen ser ut “generellt” i världen och “köttkonsumtionen”, och så vidare, är det ofta (vare sig det är medvetet eller omedvetet), U.S.A.s diton vi pratar om – helt enkelt eftersom siffrorna och bilderna oftast kommer därifrån. I ärlighetens namn bör nämnas att på de flesta håll i världen där djurhållning bedrivs, så är djuren helt uppfödda på gräs – eftesom dessa landområden ofta inte anpassade att odla något annat på.
Alltså, den stora skillnaden mellan min och din ståndpunkt verkar vara att jag faktiskt tror att det _är_ möjligt – och eftersträvansvärt – att det bara skulle finnas ekologisk köttproduktion. Skulle det innebära att många äter mindre kött, så får det väl vara så – helt OK för mig. Att köttkonsumtionen ska hållas på den nivå den är idag är inget självändamål för mig. Faktum är att jag helt håller med dig på den punkten, vi borde äta mindre kött – men som ett generellt påstående säger det inte så mycket. Mer specifikt: Vad vi äter för mycket av är importerat kött som kommer från djur under oklara förhållanden. Vad vi äter för _lite_ av i förhållande till det är gräsuppfött, svenskproducerat kött.
Därefter blir ditt tankehopp till att en industriell djurhållning _måste_ bedrivas någonting som jag inte kan följa med på. Vidare tycker jag att jämförelsen mellan hur mycket energi som går åt att producera 1 kg animaliskt protein jämfört med vegetabiliskt protein en förenkling som inte motsvarar verkligheten. Visst är det som du skriver. Om jag inte minns fel är vete den gröda som tar minst area och ger mest utfall. Men kött och vete skiljer sig åt på mängder av punkter. Kött innehåller långt fler och viktigare näringsämnen (för människan) än vete gör. Dessutom är veteodlingen – i synnerhet på den industriella skala som du verkar tycka är nödvändig – inte särskilt bra för miljön. Gräsbetande idisslare däremot har en positiv påverkan på naturen – och ofta betar de på marker där annat inte kan odlas. Du får gärna bläddra runt bland mina inlägg här på bloggen om du vill veta mer om detta. En annan detalj som är värd att nämna är att även inom den industriella djuruppfödningen där djuren matas med spannmål är det så att djuren äter de delar av spannmålet som aldrig skulle bli processat till människolivsmedel. Det är alltså restprodukter av en spannmålsproduktion som är _till för människan_ som djuren är uppfödda på. Kanske borde någon studera hur brödkonsumtionen har ökat de senaste 50 åren och sätta det i förhållande till miljöpåverkan och djurens livskvalitet?
Sammanfattningsvis håller jag alltså inte med om att spannmålsproduktion är nödvändig, verkligen inte när det gäller djuruppfödning (våra uppfödare är väl om något ett bevis på det). Min poäng med inlägget ovan har framförallt varit att påpeka att man istället för att prata om djuruppfödning i största allmänhet (vilket betyder att studera och förlita sig på stora strukturer), istället borde prata om djuruppfödning här och nu, det vill säga om specifika typer av djuruppfödning (vilket betyder att studera och förlita sig på små strukturer). Varför? De studier som har pekat på hur hemsk djuruppfödningen är för miljön har – både direkt och indirekt – resulterat i att många svenska gårdar har fått lägga ner. Vad har hänt med köttkonsumtionen? Den har ökat radikalt. Resultatet? En otroligt negativ miljöpåverkan eftersom köttet som vi äter idag är importerat och kommer från spannmålsuppfödda djur som dessutom inte har haft det så himla bra.
Vi är också överens om att det inte är lätt att vara en medveten konsument! Fast jag tycker att det på sistone har uppstått otroligt många bra alternativ som underlättar det där – sällan i fysiska butiker men internet kryllar desto mer av dem. Ekologiska kläder, ekologiska skor, ekologisk mat, osv. osv.
[...] 1, 2011 av Khashayar Magsinet filter, #18 För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om köttkonsumtion i förhållande till konsumtion av andra jordbruksprodukter. Inlägget kretsade [...]
Men hur ska man veta att KRAV-djur har det så bra som alla säger? Hur vet man att folk inte fuskar? Och vart kan man läsa alla dessa krav som KRAV-märkt kött har? Jag tycker jag har svårt att hitta rätt information bara. Plus att jag har så svårt för att folk inte kan motstå kött, att det är något som ska finnas i varje måltid. Vi äter mycket mer kött än vad vi egentligen behöver, och att vi föder upp djur endast till slakt tycker jag är ganska så grymt, men jag är å andra sidan väldigt känslig…
Foers bok är fantastisk, dock så riktar den bara in sig på amerikanskt kött precis som du säger, men jag tror inte vi behöver vänta länge förrän en svensk motsvarighet kommer ut. Men läs den!
Hej Nadia!
Vad gäller KRAV så är organisationen till just för att man ska kunna lita på att en tredje part (KRAV) kontrollerar parten som – i det här fallet – föder upp djuren. Att KRAV finns överhuvudtaget är för att man som konsument ska ha en försäkran att fusk inte förekommer. Men om man som konsument känner att man kan inte kan lita på KRAV heller, blir det ju rätt problematiskt. Det finns ju ingenting som säger att man skulle lita på ytterligare en kontrollorgansation som skulle kontrollera KRAV. KRAVs regler finns att läsa här http://www.krav.se/For-foretag/KRAVs-regler/, tillsammans med en epostadress ifall du har funderingar kring reglerna.
Foers bok finns definitivt med på min att-läsa-lista!
[...] jag har skrivit tidigare på denna blogg är det skillnad på uppfödning och uppfödning. Man kan angripa problemet med [...]
[...] är skillnad på kött och kött, eftersom det är skillnad på uppfödning och uppfödning. Kontentan blir helt enkelt detta: Om ens köttkonsumtion minskar men man fortsätter äta [...]