Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Det är ju enkelt för dig, du går bara in på vår webb och handlar, kilar förbi din närmsta butik eller njuter av ett mål mat på någon av de restauranger eller storkök vi levererar till.

Men hur hamnar egentligen köttet där, och vad händer på vägen?

Vi tar det från början. Det hela börjar men solen och fotosyntesen… Ok, inte riktigt så långt från början då. Vi spolar fram till att det redan finns tre eller flera slaktmogna KRAV-märkta nötkreatur som bara vuxit upp på gräs hos någon eller några av våra anslutna gårdar. Det vet antagligen redan Johan Stegard om, som sköter vår tillförsel av nöt. Johan har antagligen redan besökt gården en eller flera gånger och själv och pratat med uppfödaren och kikat på djuren. Beroende av tidigare slaktresultat kan nämligen djuren kanske behöva vänta lite extra, eller så går det att slakta ganska omgående.

Djuren anmäls till slakt när säljarna hos oss har fått ge sin bedömning om hur många djur ungefär vi kommer att sälja om 3-5 veckor, och hämtas av en djurtransportör från Dahlbergs slakteri. Efter det körs de i ca 1-5 timmar till slakt, lagom så de hinner lugna ned sig från lastningen (och komma fram till slakteriet!). Efter ankomst lastas de av, och får stå i samma grupp och stressa av innan slakten. Efter det drivs de i en gång till slaktspiltan, fortfarande i samma grupp. Gången är utformad så, att när ett djur letts in i bedövningsspiltan, så kan inte djuret bakom längre se djuret framför. Djuren bedövas sedan en efter en med ett hårt slag i pannan, dubbelkollas att de inte är vid medvetande och hissas därefter upp och avblodas. Efter detta är djuret avlivat och skickas vidare i slaktlinan där musklerna töms på glykogen genom elmörning, huden dras bort, organen tas ur, slaktkroppen delas i två längs med ryggraden, inspekteras och bedöms. Det finns en veterinär på plats som inspekterar djuren både innan och efter slakt. Efter detta kyls slaktkroppen ned till +4°C under ca ett dygn. Efter detta hänger slaktkroppen i ca 5-7 dagar på slakteriet innan de delas ännu en gång (denna gång på mitten) lastas på bil och transporteras kylda från Brålanda till vårt styckeri i Uddevalla. Ett djur har nu blivit fyra parter. Två framparter och två bakparter. Alla stämplade med slakteriets stämpel, märkta med varsin lapp med djurets slakt-id och ursprung samt tejpade med KRAV-tejp (då de är uppfödda och slaktade enligt KRAVs regelverk). Slakt-id:t är kopplat till djurets produktionsplatsnummer (gårdsnummer) och uppfödarens egna id nummer på djuret, då alla uppfödare måste lämna med all identifikationsinformation + ett giltigt KRAV-certifikat innan och i samband med att slakt sker. Denna informationen har uppfödarna i sina databaser och i de gula lapparna i öronen på djuren. Allt detta för att säkerställa fullständig spårbarhet och koll.

2015-05-19 09.03.53.jpg

Alla parter är märkta med var sin liten id-lapp. Till vänster ser du en del av stämpeln på djuret, id-numret 86113. Djuren stämplas också med slakteriets produktionsplatsnummer, 82 (ej bild)

Väl hos oss tar våra styckare, Jimmy, Glen och Benny emot slaktkropparna och dubbelkontrollerar att de är rena samt håller rätt temperatur. De stämmer också av djurens id mot rapporten från slakteriet så det är rätt djur vi fått, då vi innan djuren kommer redan vet vilka gårdar och id de skall ha. De gör också i samband med mottagningen en grov skattning av köttkvaliteten medan de sorterar in dem i kylarna. Sedan hänger djuren i ytterligare någon dag tills de börjar styckas.

2014-06-16 16.50.33 kopia

Vid styckningen gör styckarna en helhetsbedömning av djurets köttkvalitet. De tittar förstås på marmorering och fettansättning, men också på konsistensen/texturen, storleken på detaljerna och helhetskänslan. Det är inte bara biffen som skall vara fin, vi säljer ju hela djuret. Till sist så smakar de också ofta en liten bit av biffen för att få en känsla för smakrikheten i köttet. Efter detta ger de slaktkroppen ett helhetligt betyg i en 6 gradig skala från ej ok till mycket bra. Detta ligger till grund för en tilläggsbetalning på mellan 0-8 kr till uppfödaren.

Efter djuret är styckat, klassat och packat i vakuumförpackningar märks det. Den lilla lappen som sitter på varje part med sitt slakt-id används nu som en referens för att vårt IT system skall trycka ut djurets ursprung på etiketten så det finns uppfödare, gård, kön, ras och ålder att läsa på etiketten.

gröna_gårdar_högrev_nyetikett kopia stor kopia

 

När alla djur för en vecka är slaktade, använder vi klassningsresultatet för att avräkna djuren, dvs. skicka en ”självfaktura” till våra uppfödare. De får betalt, dels beroende av djurets vikt, fettansättning och muskelklassning, men också av vår interna kvalitetsbedömning. Våra uppfödare får alltså ett tydligt kvitto på den faktiska köttkvaliteten djuret hade, och kan nu använda det som ett underlag i sin fortsatta uppfödning. Ofta för Johan, vår tillförselansvarige, en dialog med uppfödaren om resultatet för att hitta både små och stora förbättringsåtgärder.

Vad gör hög köttkvalitet då?
– Ja säg den som ändå visste det! Vi ställer några enkla och tydliga krav (som inte bara har med smak att göra, men också med etik, miljö och hälsa) som 100% gräsuppfött, KRAV-certifierat och användandet av lättare köttraser. Men vad som gör en fin biff eller en smakrik bringa är mer komplext än så. Därför jobbar vi internt i en liten styrgrupp i Gröna gårdar med ett projekt för att försöka kartlägga ytterligare vad som gör köttkvalitet. Det är en tålamodskrävade process, då ju varje djur tar ca 3 år från embryo till slaktmoget och mycket kan hända på vägen.

2014-05-21 13.25.38 HDR

För oss är att ständigt utveckla vår köttkvalitet något av det mest centrala som vi gör. För oss börjar det med sol och fotosyntes och slutar på din tallrik. Vi vill göra varje del i den komplexa kedjan lite lite starkare varje gång. Så om du är nöjd eller framförallt om du är missnöjd, snälla kommunicera detta till oss. Du är en jätteviktig del i att göra oss lite bättre varje dag. Vi kan smaka på biffen, men inte tillaga varje djur. Sedan ber vi förstås om lite tålamod också. Saker och ting skapas inte ur intet. Allt har sitt ursprung och tid.

nötlägg

Vi vill ju gärna hävda det, att metanutsläppen som korna orsakar bara är en del i kolets kretslopp mellan atmosfären och jorden, inte ett nettoutsläpp att jämföra med en bil eller ett flygplan.

Men vi saknar mycket forskning och fakta på området, då vår tes baserar sig på vad vi rimligen tror och inte vad vi utan tvivel vet. Tur då att vi har försigkomna vänner runt om i välden som tagit sig tiden att faktiskt också mäta påverkan deras betande djur gör på deras mark.

På ett år har Anadolu Meraları ökat mängden organiskt material (kol) i jorden med i snitt 0,4% enheter, vilket är otroliga siffror. Det kanske låter futtigt, men de experter jag tidigare lyssnat på  pratar om att öka någon 1%-enhet på 20 år är bra, och FAO anser att matjorden och kolinnehållet i den är en icke-förnybar resurs.

Vad har de då gjort för att uppnå detta? Jo, de har använt sina får för att sköta sina gräsmarker. Till sin hjälp har de använt verktyget holistic management. Det kanske låter banalt enkelt, men det kräver kunskap, planering och mod att våga tänka i nya banor och ta nya beslut.

Skärmavbild 2015-11-25 kl. 11.03.04

Naturligtvis är detta inget ytterst bevis på att betande djur lagrar kol, och det krävs mer forskning, prov och test för att avgöra den verkliga relevansen. Men jag är övertygad över att detta faktiskt visar på att systemet med planerat bete, med fokus på gräset och markens hälsa, är ett lysande sätt att både producera kött och mjölk. Men också binda tillbaka en del av det kolet vi förlorat ut i atmosfären från våra jordar genom ett felaktigt jordbruk. Och förstås en sporre att skicka in våra jordar på analys med.

Vill du ha mer om jordbrukare som bygger kol i marken, läs då Ekoweb, nr 6 2015 om Gabe Brown, som gick från 1,9 % mullhalt i jorden 8 % med hjälp av plöjningsfri växtodling och integration av betande djur i odlingen.

Kor <3

 

Hurra! Idag är det benbuljongens dag, vilket innebär att du får dricka hur mycket buljong du vill. Antagligen låter det inte lika frestande som kanelbullar eller kladdkaka, men en kopp varm buljong känns ungefär som att ge din kropp en varm kram. Och vem vill inte ha det?

Det viktigaste för att lyckas med buljongen är att du tar hand om benen innan du kokar själva buljongen. Det gör du genom att skölja benen innan kokning, koka upp dem i lättsaltat vatten, hälla av vattnet, skölja benen igen och sedan börja koka buljongen

Detta receptet ger ca 1-2 l färdig buljong, beroende av hur koncentrerad du önskar den.

Gör såhär:

ca 1 kg ben eller kött med ben. Enklast är att använda en blandning av märgben och vanliga ledben. Använder du kött på ben, som oxsvans, är det viktigt att lyfta bort köttet när det kokat klart, det tar ca 0,5-3 h beroende av detalj, då köttet vid för lång kokning blir torrt. Alla djurslag går bra att använda, äldre djur ger kraftigare smak. 

Först behöver du:

2 omgångar vatten så det täcker benen med råge, ca 1,5-2,5 l
1 st lagerblad
10 st pepparkorn
havssalt (absolut inte mineralsalt, då blir det inte lika gott!)

Du kan också lägga till örtkryddor eller vitlök om du så önskar

Sedan behöver du:

Grönsaker, ta här vad som finnes tex.: 2-3 st morötter, 1 st gullök, 1 bit purjolök. Men de flesta grönsaker går fint. Tänk på att till exempel selleri och rotselleri ger en kraftigare smak.

Tvätta benen/köttet i kallt rinnande vatten. Koka upp vatten i en kastrull, lägg i benen/köttet och låt dem koka några minuter innan du häller av vattnet. Tillsätt nytt kallt vatten och låt koka upp, lägg i ben och/eller kött och salta efter smak, ca 1-3 msk salt beroende av vattenmängd. Om du tänker reducera buljongen efteråt, var då försiktigare med saltet. Lägg i kryddor. Skumma buljongen vid behov efter det att den kokat upp.

Låt benen och koka i ca 4-6 timmar, fräs därefter grönsakerna i lite av fettet från buljongen och lägg därefter i dem och låt koka i ca 1 timme till. För en mustigare smak kan grönsakerna fräsas i smör innan de läggs i buljongen.

När det kokat klart, sila buljongen och låt den svalna. Buljongen håller sig ca 1 vecka i kylskåp i försluten burk och minst ett halvår i frysen. Ett fint fettlock om minst 2 cm i burken ökar hållbarheten i kyl till 2-3 veckor, då fettet håller syret borta. Frys in i istärningar, plastpåse eller burk. Får du fett över är det gott att steka och fritera grönsaker och potatis i.

Psst! Missa inte vår buljongkampanj:

12246684_10153378375503935_4932489655928684254_n

Nej, så enkelt är det inte. I söndags publicerade fyra forskare en artikel där de gick till hårt angrepp på den över huvud taget nyttan med ekologisk odling. Nu jobbar vi inte med odling, utan enbart kött från djur uppfödda på gräs och örter, men för oss är tankarna kring hur all mat skall produceras, lika viktig som den mat vi faktiskt producerar. Så här kommer våra tankar på artikeln:

1. ”Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller miljö om de köper ekologiskt odlad mat”

Det beror helt på vad det är du definierar som bättre. Om du tycker om att ha en mångfald av insekter, bin och fåglar runt om kring dig, och du tycker det är trevligt att få ditt äppelträd pollinerat, så är eko bättre. Om du tycker om giftfri mat med ett högre innehåll av antioxidanter, vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror, ja då är eko också ett val du ska göra. Om du tycker om att fiska och vill för det första få napp, och för det andra kunna äta fisken du dragit upp, ja, då är eko ett självklart val. Om du tycker djur skall få röra sig fritt, njuta av solens strålar mot huden och det mjuka gräset under klövar och fötter ja, då ska du också välja eko. Tycker du däremot att djur och insekter i naturen bara är irriterande, din trädgård består av grus, näringen i maten inte är av så stor vikt, gifterna inte bekommer dig och djuren lika gärna kan vara inomhus, ja då är eko inte ett speciellt bra val.

Men självklart finns det problem med den ekologiska odlingen, men det kommer vi till snart.

2. ”Ekologiska livsmedel är inte giftfria”

Alla växter innehåller naturligt gifter vilket är växtens försvar mot angripare, då de varken kan springa, stångas eller bitas för att försvara sig och sin avkomma. Men många av dessa gifter försvinner under korrekt tillagning, som spannmålens fytinsyra till exempel. Genom korrekt fermentering (surdegsjäsning) och blötläggning (jästiden) förbrukas fytinsyran i mjölet och din kropp slipper ta näring och energi för att bryta ned den. Det är därför bönor är giftiga innan de blötläggs och vi i många kulturer världen över har som tradition att syra, fermentera och blötlägga mycket av vår spannmål och baljväxter. Giftfri mat är animalier, då tex kon litar på sin fysik för att försvara sig. Men, det går inte att fermentera bort rester av 2,4-d, kadmium eller glyfosat. Dessutom har vi än idag ingen aning om de långsiktiga konsekvenserna på vår och jordens hälsa av alla de kemiska substanser vi tillsätter i odlingen. Så nej, ekologisk mat från växtriket är inte helt giftfri, men det är gifter som finns där, vare sig vi vill det eller inte.

Naturligtvis kan också ekologisk mat innehålla rester av bekämpningsmedel, som beror av tidigare gifter i marken från konventionell odling eller kontaminering från grannen. Men det hjälper knappats att fortsätta applicera gifterna för att bli av med dem.

3. ”Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat”

Att något är nyttigare än något annat är omöjligt att säga, men att ekologisk mat generellt innehåller mer antioxidanter och mikronutrienter samt en bättre balans av essensiella fettsyror, det är sedan länge bevisat. Så nej, nyttigare vet vi inte, men att den är näringstätare och fria från onaturliga gifter, det vet vi. Sedan är det upp till dig att bestämma dig för om du tycker det är bra eller inte.

4. ”Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt”

Kommer dagens eko-våg leda till en katastrof? Nej, det är snarare så att storskalig odling, med fossila insatsvaror; ettåriga grödor som kräver monokulturer och årlig plöjning; en köttproduktion som kräver en stor del av det som produceras; oavsett om den är ekologisk eller inte; allvarligt försämrar vår möjlighet till en hållbar framtida livsmedelsförsörjning. Så ja, ökad storskalig ekologisk odling, precis som kemisk, kommer få allvarliga konsekvenser. Detta då det är ett jordbruk som är beroende av en befintlig matjordresurs, då det är produktionsformer som enbart bryter ned matjord. MEN, det finns en stor spännivdd i vad ekologisk odling är och kan vara. Vad vi funderar på, är inte ett giftfritt jordbruk utan ett jordbruk där jordens hälsa står i centrum. Där vi använder idisslare som en resurs till att bygga matjord, där produktionen av grödor är helintegrerad med djuren och de flesta grödor är fleråriga och trivs i multikulturer. Ett jordbruk som år för år bygger ett friskt och starkt matjordslager fullt av liv under marken, och en lika blomstradnde natur ovan jord. Men det är ett jordbruk som troligen kommer kräva mer människokraft, tankekraft och mer kunskap om naturen, men mindre om hur vi löser problem genom applicering av konstgödsel och diverse allehanda kemikalier. Det är ett jordbruk som inte mäter sin framgång i avkastning på kilo grödor per hektar och kronor i vinst, utan mäter det som hälsan hos människan, ekosystemen och djuren, utan att för den sakens skull gå med förlust.

5. Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.

Så fort jorden plöjs, växternas rotsystem bryts och mikrolivet i jorden möbleras om, finns det en risk att marken släpper näringsämnen. Det är ett problem i ett lantbruk där plogen används, oavsett om det är ekologiskt eller besprutat. För att jorden skall kunna behålla sin näring krävs det ett aktivt liv i jorden, av mikrober, maskar och insekter samt rotmassa från friska växter. Både sig konstgödsel och bekämpningsmedel är detta livs största fiender, likväl som plogen. Men det bästa hade varit att sluta fokusera på om vi skall ha ett ekologiskt eller konventionellt lantbruk, och börjar fokusera på hur vi kan producera mat med naturens ekosystem istället för mot. Då tror iallafall vi kunskapsutvecklingen kommer gå betydligt snabbare.

6. ”Ekoodling är inte klimatsmart”

Nej, odling på det storskaliga sätt vi bedriver och ser på det idag anser vi inte vara hållbart, klokt eller klimatsmart. Främst för att den sker enbart på människans premisser, inte på djurens eller naturens. Vi tror att det hade varit klokt att inse att vi är en del av ett kretslopp, inte en topp på en näringspyramid. Hållbar mat är för oss inte bara hållbar. Den är regenerativ, det vill säga, den skapar mer liv än den tar. Mer matjord än det går åt för att producera den. Vårt jordbruk har de senaste 150 åren förbrukat hälften av den matjord som fanns när vi började vandra vägen mot ett industriellt lantbruk, och vi är övertygade om att det är tack vare den resursen vi kunnat producera enorma kvantiteter mat till ett långt pris. Men som vi behandlar matjorden nu, så är det en ändlig resurs.

Vi på Gröna gårdar jobbar med kött från djur uppfödda på gräs och örter, kor och lamm, vilka alltid klupas ihop med allt annat kött i den rådande debatten, och beskylls för att släppa ut en ansenlig del av växthusgaser, äta upp vår mat och sabba vår planet. Och vi vet att detta är sant för det kött som föds på ettåriga grödor, hålls inomhus och inte får vare sig beta eller äta gräs, och att vi borde sluta äta detta köttet. Men vi vet också att jämföra det köttet med vårt är som att jämföra margarin med smör.

Det vi vill är att vårda och sköta den mark vi har till låns, genom köp eller arv, så att den är mer värd när vi en dag skall överlåta den. Att det är mer liv, mer mylla och mer möjligheter att producera riktigt god mat i och på den. Därför har vi djur, för att kor på bete är ett av de bästa verktygen för att sköta den på ett respektfullt och värdehöjande sätt. Vi tycker inte det viktigaste är att fundera ut ett exakt antal gram kött vi kan äta per dag eller vecka. Vi tycker vi istället ska börja fundera oss igenom alla råvaror, kött som grönsaker och hur vi kan producera dem med naturen, inte mot den. Hur de skapar mer mylla och liv än de tar, hur de gör maximal nytta, istället för att bråka över vad som är minst skadligt. För oss är klimatsmart mat något vi kan producera på samma ställe under flera generationer så att de också ska ha bra förutsättningar att producera bättre mat. Inte som det är idag, där varje generation har lånat resurser av nästkommande utan någon plan på återbetalning.

I slutändan handlar det för oss om vår passion god mat, som är god för både smaklökarna, magen, djuren och naturen.

God mat

Marinadrecept

Marinaden passar bra till allt grillkött, och syran i limen hjälper till att möra köttet. Till exempel flankstek eller grillbitar mår gott av att få ligga i 4-6 h i marinad innan de skall grillas. 

Till ca 1/2 kg kött, som flankstek, toppbog, rostasfilé, grillbitar, bogfilé, innanlår, ryggbiff, entrecôte och rostbiff behöver du:

– 1 lime

– 1-3 pressade vitlöksklyftor

– en halv kruka färsk koriander

– salt och peppar

– ev. chiliflingor/cayennepeppar om du önskar hetta i marinaden

Lägg köttet i en plastpåse eller bunke. Pressa lime över köttet, gröp gärna ur fruktköttet. Pressa vitlöken, hacka koriandern grovt och salta och peppra efter smak. Ett tips är att hellre salta för lite än för mycket. Gnid in marinaden i köttet och låt det ligga i kylskåp fram till ca 1 timme innan grillning. Grillar du kylskåpskallt kött är risken stor att köttet drar ihop sig mycket, släpper vätska och blir segt och torrt.

Tänk på att torka av köttet precis innan det skall grillas och gärna pensla smält smör eller olja på biten/bitarna. Salta ev. köttet ytterligare och grilla på en riktigt het grill till som mest medium. Nötkött ska inte genomgrillas, och att äta det rare till medium rare är inte på något sätt farligt för hälsan, så länge du köpt ett kött producerat på ett schyst sätt.

Tillbehör som passar är tex. guacamole, tzadsiki (vad passar det inte till?), grillade grönsaker och tomatsallad. Varför inte ta överbliven färskpotatis, pensla med smält smör och potatis, trä på grillspett och grilla tills de fått fin färg?

Mer recept till sommarens matlagning hittar du här

 

Ps. Majonnäsen på bilden är busenkel att göra: Ta 1 ägg, 2 del olja, 1 tsk dijonsenap, 1 tsk vinäger, lite salt och ev en vitlösklyfta. Lägg allt i en mixerskål för stavmixer (hög och diameter i storlek med mixerstaven). Mixa i 5-10 sek genom att först hålla staven i botten och långsamt föra den uppåt. Smaka av med salt, vinäger, senap och ev. lite chili. A voilá!

 

Vi har världens bästa kunder – nu behöver vi dig för att ta hand om dem!

Vår vision är att göra Sverige till ett föregångsland för hållbar köttproduktion. Vi söker nu dig som vill driva denna vision tillsammans med oss, genom att vårda våra befintliga kunder genom orderbokning och administration samt att vara ute och möta nya kunder genom demo och event i butik.

Du skall ha tidigare relevant erfarenhet, gilla människor och kunna planera och strukturera din arbetsdag. Vi ser att du uppskattar att arbeta självständigt och kan ta egna initiativ. Tidigare erfarenhet av branschen är ett plus men inget krav. Du skall ha god svenska i tal och skrift.

 

Arbetsuppgifter
– Orderadministration av våra privatkundsorder
– Löpande orderbokning per telefon och mejl till befintliga kunder
– Planering och genomförande av demonstration/direktförsäljning i butik och på mässor

Tjänsten utgår från vårt kontor i centrala Göteborg

Startdatum för tjänsten är i början av augusti och intervjuer ske löpande under juni månad

För att söka tjänsten ser vi att du mejlar ditt CV + ett personligt brev till oss på jobb@gronagardar.seSista ansökningsdag är den 19 juni.

 

Fakta om tjänsten

Heltid, vikariat på 1 år, med goda möjligheter till fast anställning

B-körkort är ett krav

Lön enligt avtal

 

Bild

Nötfärs, ny märkning (kollagen)

Nytt för i år är att all vår nötfärs inte bara märks med fetthalt utan också med kollagenhalt. Den nya märkningen visar på förhållandet mellan kollagen och köttprotein i färsen och anledningen till denna nytillkomna information beror inte på att vi från den 1 januari 2014  plötsligt ändrat sättet vi styckar eller mal vår färs, inte heller beror det på att vi börjat tillsätta några nya ämnen i färsen. Skälet till den nya märkningen är att lagen, instiftad av EU, numera kräver att samtliga köttproducenter skall deklarera kollegenhalten på de etiketter som finns på förpackningar till malet kött.

Så vad är kollagen?

Kollagen är viktiga äggviteämnen som finns naturligt i kroppen. Cirka en tredjedel av allt protein hos ett däggdjur, ko som människa, består av kollagen. Det finns framför allt i stödjevävnad som ben, hud, senor och blodkärlsväggar och är livsavgörande för att kroppen skall fungera normalt.

Så varför hittar ni (och har alltid hittat) kollagen i vår nötfärs?

Jo, det är för att de köttbitar vi mal till färs (exempelvis läggen, bringan, nacken, den där putsbiten på oxfilén och skanken på bogen) naturligt innehåller kollagen. Då vi mal färs av dessa detaljer kommer naturligtvis även färsen att innehålla kollagen – ungefär upp till 15 %. Precis som den också bland annat innehåller fenylalanin, isoleucin, leuci, lysin, metionin, treonin, tryptofan, valin, järn, zink, CLA, omega 3, omega 6, retinol, kolesterol, B12, fosfor, kalium, selen och zink.

Är kollagen farligt?

Nej, snarare tvärt om! Kollagen är en populär tillsats i hudvårdsprodukter då ämnet sägs stärka hudens elasticitet. Kollagenet är alltså ett ämne som gör huden smidig och slät. Genom att koka en buljong på kollagenrika detaljer (som nötlägg, oxsvans och oxkind) kan du även utvinna gelatin. Att förtära gelatin är en gammal beprövad metod som använts för att stärka mag- och tarmsystemet, att dricka en kopp egenkokt buljong är ett bra sätt att hålla sig frisk eller få dig att tillfriskna från till exempel en förkylning.

Så, färsen är densamma, men märkningen är ny. Och varför EU valde att prioritera att informera oss alla om malt kötts kollageninnehåll, istället för att ställa krav på fullständig ursprungsmärkning frångår vårt förstånd. Men det är en annan historia.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: