Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Nej, så enkelt är det inte. I söndags publicerade fyra forskare en artikel där de gick till hårt angrepp på den över huvud taget nyttan med ekologisk odling. Nu jobbar vi inte med odling, utan enbart kött från djur uppfödda på gräs och örter, men för oss är tankarna kring hur all mat skall produceras, lika viktig som den mat vi faktiskt producerar. Så här kommer våra tankar på artikeln:

1. ”Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller miljö om de köper ekologiskt odlad mat”

Det beror helt på vad det är du definierar som bättre. Om du tycker om att ha en mångfald av insekter, bin och fåglar runt om kring dig, och du tycker det är trevligt att få ditt äppelträd pollinerat, så är eko bättre. Om du tycker om giftfri mat med ett högre innehåll av antioxidanter, vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror, ja då är eko också ett val du ska göra. Om du tycker om att fiska och vill för det första få napp, och för det andra kunna äta fisken du dragit upp, ja, då är eko ett självklart val. Om du tycker djur skall få röra sig fritt, njuta av solens strålar mot huden och det mjuka gräset under klövar och fötter ja, då ska du också välja eko. Tycker du däremot att djur och insekter i naturen bara är irriterande, din trädgård består av grus, näringen i maten inte är av så stor vikt, gifterna inte bekommer dig och djuren lika gärna kan vara inomhus, ja då är eko inte ett speciellt bra val.

Men självklart finns det problem med den ekologiska odlingen, men det kommer vi till snart.

2. ”Ekologiska livsmedel är inte giftfria”

Alla växter innehåller naturligt gifter vilket är växtens försvar mot angripare, då de varken kan springa, stångas eller bitas för att försvara sig och sin avkomma. Men många av dessa gifter försvinner under korrekt tillagning, som spannmålens fytinsyra till exempel. Genom korrekt fermentering (surdegsjäsning) och blötläggning (jästiden) förbrukas fytinsyran i mjölet och din kropp slipper ta näring och energi för att bryta ned den. Det är därför bönor är giftiga innan de blötläggs och vi i många kulturer världen över har som tradition att syra, fermentera och blötlägga mycket av vår spannmål och baljväxter. Giftfri mat är animalier, då tex kon litar på sin fysik för att försvara sig. Men, det går inte att fermentera bort rester av 2,4-d, kadmium eller glyfosat. Dessutom har vi än idag ingen aning om de långsiktiga konsekvenserna på vår och jordens hälsa av alla de kemiska substanser vi tillsätter i odlingen. Så nej, ekologisk mat från växtriket är inte helt giftfri, men det är gifter som finns där, vare sig vi vill det eller inte.

Naturligtvis kan också ekologisk mat innehålla rester av bekämpningsmedel, som beror av tidigare gifter i marken från konventionell odling eller kontaminering från grannen. Men det hjälper knappats att fortsätta applicera gifterna för att bli av med dem.

3. ”Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat”

Att något är nyttigare än något annat är omöjligt att säga, men att ekologisk mat generellt innehåller mer antioxidanter och mikronutrienter samt en bättre balans av essensiella fettsyror, det är sedan länge bevisat. Så nej, nyttigare vet vi inte, men att den är näringstätare och fria från onaturliga gifter, det vet vi. Sedan är det upp till dig att bestämma dig för om du tycker det är bra eller inte.

4. ”Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt”

Kommer dagens eko-våg leda till en katastrof? Nej, det är snarare så att storskalig odling, med fossila insatsvaror; ettåriga grödor som kräver monokulturer och årlig plöjning; en köttproduktion som kräver en stor del av det som produceras; oavsett om den är ekologisk eller inte; allvarligt försämrar vår möjlighet till en hållbar framtida livsmedelsförsörjning. Så ja, ökad storskalig ekologisk odling, precis som kemisk, kommer få allvarliga konsekvenser. Detta då det är ett jordbruk som är beroende av en befintlig matjordresurs, då det är produktionsformer som enbart bryter ned matjord. MEN, det finns en stor spännivdd i vad ekologisk odling är och kan vara. Vad vi funderar på, är inte ett giftfritt jordbruk utan ett jordbruk där jordens hälsa står i centrum. Där vi använder idisslare som en resurs till att bygga matjord, där produktionen av grödor är helintegrerad med djuren och de flesta grödor är fleråriga och trivs i multikulturer. Ett jordbruk som år för år bygger ett friskt och starkt matjordslager fullt av liv under marken, och en lika blomstradnde natur ovan jord. Men det är ett jordbruk som troligen kommer kräva mer människokraft, tankekraft och mer kunskap om naturen, men mindre om hur vi löser problem genom applicering av konstgödsel och diverse allehanda kemikalier. Det är ett jordbruk som inte mäter sin framgång i avkastning på kilo grödor per hektar och kronor i vinst, utan mäter det som hälsan hos människan, ekosystemen och djuren, utan att för den sakens skull gå med förlust.

5. Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.

Så fort jorden plöjs, växternas rotsystem bryts och mikrolivet i jorden möbleras om, finns det en risk att marken släpper näringsämnen. Det är ett problem i ett lantbruk där plogen används, oavsett om det är ekologiskt eller besprutat. För att jorden skall kunna behålla sin näring krävs det ett aktivt liv i jorden, av mikrober, maskar och insekter samt rotmassa från friska växter. Både sig konstgödsel och bekämpningsmedel är detta livs största fiender, likväl som plogen. Men det bästa hade varit att sluta fokusera på om vi skall ha ett ekologiskt eller konventionellt lantbruk, och börjar fokusera på hur vi kan producera mat med naturens ekosystem istället för mot. Då tror iallafall vi kunskapsutvecklingen kommer gå betydligt snabbare.

6. ”Ekoodling är inte klimatsmart”

Nej, odling på det storskaliga sätt vi bedriver och ser på det idag anser vi inte vara hållbart, klokt eller klimatsmart. Främst för att den sker enbart på människans premisser, inte på djurens eller naturens. Vi tror att det hade varit klokt att inse att vi är en del av ett kretslopp, inte en topp på en näringspyramid. Hållbar mat är för oss inte bara hållbar. Den är regenerativ, det vill säga, den skapar mer liv än den tar. Mer matjord än det går åt för att producera den. Vårt jordbruk har de senaste 150 åren förbrukat hälften av den matjord som fanns när vi började vandra vägen mot ett industriellt lantbruk, och vi är övertygade om att det är tack vare den resursen vi kunnat producera enorma kvantiteter mat till ett långt pris. Men som vi behandlar matjorden nu, så är det en ändlig resurs.

Vi på Gröna gårdar jobbar med kött från djur uppfödda på gräs och örter, kor och lamm, vilka alltid klupas ihop med allt annat kött i den rådande debatten, och beskylls för att släppa ut en ansenlig del av växthusgaser, äta upp vår mat och sabba vår planet. Och vi vet att detta är sant för det kött som föds på ettåriga grödor, hålls inomhus och inte får vare sig beta eller äta gräs, och att vi borde sluta äta detta köttet. Men vi vet också att jämföra det köttet med vårt är som att jämföra margarin med smör.

Det vi vill är att vårda och sköta den mark vi har till låns, genom köp eller arv, så att den är mer värd när vi en dag skall överlåta den. Att det är mer liv, mer mylla och mer möjligheter att producera riktigt god mat i och på den. Därför har vi djur, för att kor på bete är ett av de bästa verktygen för att sköta den på ett respektfullt och värdehöjande sätt. Vi tycker inte det viktigaste är att fundera ut ett exakt antal gram kött vi kan äta per dag eller vecka. Vi tycker vi istället ska börja fundera oss igenom alla råvaror, kött som grönsaker och hur vi kan producera dem med naturen, inte mot den. Hur de skapar mer mylla och liv än de tar, hur de gör maximal nytta, istället för att bråka över vad som är minst skadligt. För oss är klimatsmart mat något vi kan producera på samma ställe under flera generationer så att de också ska ha bra förutsättningar att producera bättre mat. Inte som det är idag, där varje generation har lånat resurser av nästkommande utan någon plan på återbetalning.

I slutändan handlar det för oss om vår passion god mat, som är god för både smaklökarna, magen, djuren och naturen.

God mat

Marinadrecept

Marinaden passar bra till allt grillkött, och syran i limen hjälper till att möra köttet. Till exempel flankstek eller grillbitar mår gott av att få ligga i 4-6 h i marinad innan de skall grillas. 

Till ca 1/2 kg kött, som flankstek, toppbog, rostasfilé, grillbitar, bogfilé, innanlår, ryggbiff, entrecôte och rostbiff behöver du:

- 1 lime

- 1-3 pressade vitlöksklyftor

- en halv kruka färsk koriander

- salt och peppar

- ev. chiliflingor/cayennepeppar om du önskar hetta i marinaden

Lägg köttet i en plastpåse eller bunke. Pressa lime över köttet, gröp gärna ur fruktköttet. Pressa vitlöken, hacka koriandern grovt och salta och peppra efter smak. Ett tips är att hellre salta för lite än för mycket. Gnid in marinaden i köttet och låt det ligga i kylskåp fram till ca 1 timme innan grillning. Grillar du kylskåpskallt kött är risken stor att köttet drar ihop sig mycket, släpper vätska och blir segt och torrt.

Tänk på att torka av köttet precis innan det skall grillas och gärna pensla smält smör eller olja på biten/bitarna. Salta ev. köttet ytterligare och grilla på en riktigt het grill till som mest medium. Nötkött ska inte genomgrillas, och att äta det rare till medium rare är inte på något sätt farligt för hälsan, så länge du köpt ett kött producerat på ett schyst sätt.

Tillbehör som passar är tex. guacamole, tzadsiki (vad passar det inte till?), grillade grönsaker och tomatsallad. Varför inte ta överbliven färskpotatis, pensla med smält smör och potatis, trä på grillspett och grilla tills de fått fin färg?

Mer recept till sommarens matlagning hittar du här

 

Ps. Majonnäsen på bilden är busenkel att göra: Ta 1 ägg, 2 del olja, 1 tsk dijonsenap, 1 tsk vinäger, lite salt och ev en vitlösklyfta. Lägg allt i en mixerskål för stavmixer (hög och diameter i storlek med mixerstaven). Mixa i 5-10 sek genom att först hålla staven i botten och långsamt föra den uppåt. Smaka av med salt, vinäger, senap och ev. lite chili. A voilá!

 

Vi har världens bästa kunder – nu behöver vi dig för att ta hand om dem!

Vår vision är att göra Sverige till ett föregångsland för hållbar köttproduktion. Vi söker nu dig som vill driva denna vision tillsammans med oss, genom att vårda våra befintliga kunder genom orderbokning och administration samt att vara ute och möta nya kunder genom demo och event i butik.

Du skall ha tidigare relevant erfarenhet, gilla människor och kunna planera och strukturera din arbetsdag. Vi ser att du uppskattar att arbeta självständigt och kan ta egna initiativ. Tidigare erfarenhet av branschen är ett plus men inget krav. Du skall ha god svenska i tal och skrift.

 

Arbetsuppgifter
– Orderadministration av våra privatkundsorder
– Löpande orderbokning per telefon och mejl till befintliga kunder
– Planering och genomförande av demonstration/direktförsäljning i butik och på mässor

Tjänsten utgår från vårt kontor i centrala Göteborg

Startdatum för tjänsten är i början av augusti och intervjuer ske löpande under juni månad

För att söka tjänsten ser vi att du mejlar ditt CV + ett personligt brev till oss på jobb@gronagardar.seSista ansökningsdag är den 19 juni.

 

Fakta om tjänsten

Heltid, vikariat på 1 år, med goda möjligheter till fast anställning

B-körkort är ett krav

Lön enligt avtal

 

Bild

Nötfärs, ny märkning (kollagen)

Nytt för i år är att all vår nötfärs inte bara märks med fetthalt utan också med kollagenhalt. Den nya märkningen visar på förhållandet mellan kollagen och köttprotein i färsen och anledningen till denna nytillkomna information beror inte på att vi från den 1 januari 2014  plötsligt ändrat sättet vi styckar eller mal vår färs, inte heller beror det på att vi börjat tillsätta några nya ämnen i färsen. Skälet till den nya märkningen är att lagen, instiftad av EU, numera kräver att samtliga köttproducenter skall deklarera kollegenhalten på de etiketter som finns på förpackningar till malet kött.

Så vad är kollagen?

Kollagen är viktiga äggviteämnen som finns naturligt i kroppen. Cirka en tredjedel av allt protein hos ett däggdjur, ko som människa, består av kollagen. Det finns framför allt i stödjevävnad som ben, hud, senor och blodkärlsväggar och är livsavgörande för att kroppen skall fungera normalt.

Så varför hittar ni (och har alltid hittat) kollagen i vår nötfärs?

Jo, det är för att de köttbitar vi mal till färs (exempelvis läggen, bringan, nacken, den där putsbiten på oxfilén och skanken på bogen) naturligt innehåller kollagen. Då vi mal färs av dessa detaljer kommer naturligtvis även färsen att innehålla kollagen – ungefär upp till 15 %. Precis som den också bland annat innehåller fenylalanin, isoleucin, leuci, lysin, metionin, treonin, tryptofan, valin, järn, zink, CLA, omega 3, omega 6, retinol, kolesterol, B12, fosfor, kalium, selen och zink.

Är kollagen farligt?

Nej, snarare tvärt om! Kollagen är en populär tillsats i hudvårdsprodukter då ämnet sägs stärka hudens elasticitet. Kollagenet är alltså ett ämne som gör huden smidig och slät. Genom att koka en buljong på kollagenrika detaljer (som nötlägg, oxsvans och oxkind) kan du även utvinna gelatin. Att förtära gelatin är en gammal beprövad metod som använts för att stärka mag- och tarmsystemet, att dricka en kopp egenkokt buljong är ett bra sätt att hålla sig frisk eller få dig att tillfriskna från till exempel en förkylning.

Så, färsen är densamma, men märkningen är ny. Och varför EU valde att prioritera att informera oss alla om malt kötts kollageninnehåll, istället för att ställa krav på fullständig ursprungsmärkning frångår vårt förstånd. Men det är en annan historia.

Som ni kanske märkt tenderar våra populäraste säsongsboxar, som till exempel grillboxen, att vara slutsålda till och från. Om du handlar i butik märker du kanske också ibland att just den detaljen du önskat köpa saknas i hyllan.

Men varför är det så? Borde vi inte alltid leverera det kunderna efterfrågar?

Tänk dig att du vill köpa två hela oxfiléer till en fest i helgen:

Då behöver vi samtidigt sälja cirka 100 kg nötfärs till en annan kund som vill göra köttbullar till cirka 600-700 personer, 2 stycken rumpstekar till en tredje som önskar grilla två gånger i sommar och bjuda familjen på det där spännande brasilianska receptet. Två hela fransyskor eller cirka 8 stycken 0,6-1 kilos utstyckade fransyskastekar + lite lyxgrytbitkött till en fjärde kund som älskar söndagstekar och som även är på jakt efter lite marinerade grillbitar. Två hela innanlår på cirka 12 kg till en femte kund som gillar såväl råbiff som stekar och som även brukar woka varje torsdag när kompisarna från seglarklubben har middag. Cirka 12 kilo högrev till en sjätte kund som varit i Frankrike och förälskat sig i Boeuf Bourgogne och samtidigt älskar svensk husmanskost och absolut tycker att kalops skall göras av högrev. En sjunde vill helst ha nötbog till sin gulasch. Hon styckar dessutom själv ut toppbogen som hennes fru älskar att grilla tillsammans med grannarna för att med ett fruktigt italienskt rödvin fira att sommaren är antågande. Den åttonde kunden måste då köpa 2 stycken nötrullar som hon kan använda till att göra eget smörgåspålägg i form av saltrulle samt en mustig sjömansbiff som hon kan bjuda polarna på med en mustig kall pilsner. Den nionde kunden behöver då köpa både entrecôte och ryggbiff  till sitt bröllop i augusti för att nå upp i de cirka 14 kilo biff de hade önskat att bjuda gästerna på, lyckligtvis längtar brudgummens mor efter just entrecôte efter en språkresa i Frankrike tillsammans med sin bästa väninna Liselott. Som tur är, är den tionde kunden en skola med ca 100 elever som skall till onsdagslunchen koka chili till sina elever på grytbitkött då de har texastema i skolan och alla barnen är utklädda till Cowboys. Den elfte kunden är en butik som fått frågan från en kund som bestämt vill bjuda sina arbetskamrater på helstekt rostasfilé och lyckligt nog hittar vi då en tolfte kund som vill ta hand om de två stycken rostbiffar som behövs för att få fram rostasen. Rostbiffarna blir två härliga slottstekar som serveras med vinbärsgéle som värdinnans morbror gjort av den del av den fantastiska vinbärsskörden som blev över från förra sommaren. Kvar finns då två hela ytterlår på cirka 3,5-4 kilo vardera som grannens dotters kompis tydligen behövde för att göra dillkött  till sin odlingsgrupp då han räknat fel vid sådden i våras och nu därför har en gigantisk mängd dill på halsen. 8 kilo dillköttgryta är ganska mycket och det blir en del över efter det att alla ätit sig mätta. Som tur är gillar han gryta och har nu många matlådor till hösten och han slipper därmed springa till den intilliggande pizzerian lika ofta. Ytterligare en kund ringer och undrar om hon kan få köpa 2 kilo fet nötfärs då hon stått hela natten och bakat hamburgerbröd och kokat barbequesås enligt ett hemligt recept men helt glömt bort köttet till burgarna, och så får vi börja om på ny kula igen.

Bild

Vårt mål är att få våra kunder att ta ett anatomiskt ansvar. Det vill säga, välja delar av djuret där alla bitar finns med. Naturligtvis är det inte alltid möjligt, vissa gånger vill vi ha olika mycket av somliga detaljer vilket också varierar över året.

Men nästa gång ni undrar varför en box är slutsåld vet ni att det beror på att efterfrågan på de specifika detaljerna är högre än tillgången. Detta leder till att vi står med ett under- eller överskott som vi först måste ta hand om. Vi jobbar alltid så mycket vi bara kan för att möta alla era behov så att ni ska få goda detaljer på rätt plats vid rätt tidpunkt, detta utan att vi från vårt håll ska behöva slänga ett gram kött. Men ibland vill det sig inte riktigt och i valet mellan att skicka fler djur till slakt och därmed riskera att behöva slänga delar av djuret, mot att tacka nej till några kunder och istället försöka få sålt allt, är valet alltid lika enkelt.

Mat skall ätas upp, inte slängas. Om vi har lagt mer än tre år på att föda upp ett djur tycker vi att det vore ansvarslöst av oss att låta fina råvaror gå i sopbingen, det går helt enkelt inte i linje med vår syn på hållbarhet och respekt för djur och natur. Att vissa detaljer ibland tar slut är naturligt i strävan efter en hållbar uppfödning, för det finns faktiskt bara ungefär 4 kilo oxfilé på en ko som väger 600 kilo, vilket motsvarar cirka 0,6 % av hela djuret.

Men det finns hopp. En box som inte tar slut är nötboxen, den finns alltid tillgänglig just för att den tar anatomiskt ansvar. Det vill säga, den innehåller bitar från hela djuret fördelade på hur ett djur faktiskt ser ut. Så nästa gång du märker att det du önskade köpa tagit slut, kika över alternativen. Vissa bitar kan tyckas okända och krångliga till en början, men tänk vad kul det är att lära sig något nytt!

Gravida Felicia

Felicia 24 mars 2013 Foto: Joanna Karlsson

Nu har det gått snart två år sedan Felicia föddes, och då Bjällansås gård är en gård där vi har både kalvning och köttdjursuppfödning betäcks nästan alla ettåriga kvigor. Senast vi rapporterade om Felicia var i höstas. På gården finns det några avelstjurar, vilka köps in utifrån, som under perioden maj till mitten av augusti får gå tillsammans med de kor och kvigor som skall betäckas.

När jag var förbi Felicia söndagen för två veckor sedan hade hon en stor mage och var lika pigg och nyfiken som vanligt. Kalvningen på Bjällansås gård börjar i mitten av februari och håller på tills slutet av maj, i skrivande stund har cirka 150 av de förväntade 200 kalvarna kommit. Alla de dräktiga korna går tillsammans i en stor lösdriftsfålla, där de vistas tills kalvningen sätts igång. Precis efter kalvningen får kon och den nyfödda kalven gå tillsammans i en enskild box någon dag så de hinner bekanta sig med varandra. Sen släpps de ut i en större box tillsammans med fler nyblivna mödrar och deras kalvar.

Exakt när en ko skall kalva är ganska svårt att förutse, så jag bad Jan Karlsson (som äger och driver Bjällansås gård) att höra av sig om han skulle ha turen att kunna förutse när Felicias kalv skulle komma. Tyvärr gick det inte riktigt vägen. Under långfredagen gick Jan ut för att kolla till korna och hittade en liten pigg kolsvart krabat med vitt huvud diandes Felicia.

När jag pratade med Jan innan kalvningen om att vi tänkte följa just Felicias födsel tog han sig lite nervös över pannan. Alla kalvningar är nämligen förknippade med en viss risk precis som det kan vara för oss människor. Men kalvningen för Felicia hade gått som en dans. Kalven var på benen nästan omgående med normal vikt samtidigt som Felicia också var förvånansvärt pigg och omhändertagande.

Felicia kalving 2013-03-29 Första slurken råmjölk

Felicia kalving 2013-03-29 2

Varje gång jag hälsar på korna i kalvningsfållan tycker jag alltid att där råder en alldeles speciell stämning, en känsla av väntans tider, och en samhörighet bland korna. Även om en ko ligger avskilt och kämpar med födelsevärkarna eller själva kalvningen, får man en känsla av att hon inte är ensam, utan påhejad av de andra korna runt omkring. I Felicias fall var det extra tydligt då den bruna kon bredvid Felicia hade hjälpt henne i hennes förlossning. Denna omtänksamhet fick hon snart återgälda då även den bruna kons kalvning satte igång i samband med Felicias.

– Det var en solskenshistoria, sa Jan när han återberättade förloppet. Felicia hade med en gång hjälpt sin väninna med förlossningen genom att slicka hål på fosterhinnan och få kalven att resa sig för att ta de första stapplande första stegen.

En lyckad kalvning går till just så att kalven kommer ut med frambenen först. När den är ute slickar kon hål på fosterhinnan och sedan kalven ren och torr. Samtidigt måste hon skall få den upp på fötter så fort som möjligt för att den skall få i sig den livsviktiga råmjölken. Det är ofta ett snabbt förlopp som tar mindre än en halvtimme från det att framfötterna syns tills kalven är uppe och diar sin mamma. Vanligt är också att kon äter upp sin efterbörd.

Felicia kalving 29 mars 2013

Så för er som undrat vad som kommer hända med Felicia framöver så är omdömet från Jan tydligt.

– Hon kan bli en sådandär kanonko. Lätt kalvning, lagom stor kalv, klok och lugn, dessutom tillade han – Har hon alla förutsättningar att i framtiden bli en ledarko.

Men det som gör mig mest förundrad och fylld med respekt är hur liv blir till. För trots att det skuttar runt närmare 150 små kalvar just nu på Bjällansås gård är vart ett av dem ett litet mirakel.

Våra lamm

Egentligen har Ekobonden i ett lysande inlägg redan rett ut turerna kring hur lammkött skall produceras över året. Men det är lika gott att ni vet hur det går till hos oss, särskilt som vi faktiskt har några få färska lamm på våren.

Alla våra lamm föds på våren, där tackorna blivit betäckta på hösten. Vi tillåter enbart grovfoder som mat, ensilage och hö, när de står på stall och det naturen ger ute i hagen under sommaren. Beroende på hur sommaren varit med värme, regn etc börjar lammen slaktas i augusti eller september. Efter detta är det slakt ungefär fram till jul. Detta är dels för att anpassa utbudet efter efterfrågan och kunna leverera färskt lamm, men också för att alla lamm inte är klara exakt den 1 september, utan behöver olika långt tid på sig att växa klart och bli slaktmogna.

Då lammen, precis som all djuruppfödning som sker på djuren och naturens villkor, är beroende av väder, är det inte alltid alla lamm som föddes på våren hinner växa klart till hösten. Dessa lamm sparas då under vintern och tillväxten brukar ta fart när ljuset återvänder. Vissa är klara så vi kan leverera några få färska lamm till påsk, andra behöver lite längre in på våren.

Från vårt håll är det alltid lika märkligt kring påsk. Helt plötsligt skall alla äta lamm, lamm som färskt egentligen är bäst på hösten och en lyxvara på våren. Så vi har löst det genom att vi helt enkelt fryser in lamm på hösten, som vi sedan säljer på våren. Många gånger är det frestande att helt följa marknadens efterfrågan, men det fina med att vara ett företag med både en fot hos kunden och en hos uppfödaren är att vi kan hitta en kompromiss, som vi tror i slutändan är bättre för alla. Bild

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: